Mycket av det man faller för här i livet handlar till stor del om tycke och smak. Jag syftar inte till viktiga och kanske livsavgörande beslut då vi använder oss av det förnuftsmässiga tänkandet.
Jag funderar närmast över det vi omger oss med och det vi finner nöje i. Utsmyckning av hemmet, inredning, konst och så vidare. Vad vi tycker om att se för TV program, vad för sorts musik vi lyssnar till och vilka böcker vi läser.
Varför spretar bokrecensioner ofta i så vitt skilda riktningar, utom när det gäller synnerligen väletablerade författare, som visas tillbörlig vördnad. Kan tänka mig att vissa recensenter som konsumerar otaliga böcker, fungerar efter en mall inom den genre de recenserar, eller än värre låter förutfattade åsikter styra.
Det som faller utanför mallen behöver inte nödvändigtvist vara skräp.
En recensent uttryckte med förtäckt förakt och en smula överdrivet ”action på var och varannan sida”. Man kanske får se till vem som skrivet och har då vederbörande levt ett liv präglat av väldigt mycket ”action”. Är det ganska naturligt att det speglar sig i berättelserna. Vill tro att mången recensentens äventyr begränsas till egna läshörnan.
De bästa recensenterna är läsarna, som väljer sina böcker efter just tycke och smak. I yngre år gick jag ganska ensidigt efter vad recensenterna skrev när jag handlade mina böcker. Med tiden har jag lärt att inte helt förlita mig till recensioner utan välja böcker efter egen smak och läsupplevelserna blir så mycket större.
Det finns inget trevligare än när mina läsare hör av sig med spontana och tacksamma kommentarer. Det är jag glad för och har faktiskt blivit ganska bortskämd med, även om jag inte är alla recensenters favorit.
Peter Santesson skrev ”Kultursnobbismen vilar på den självpåtagna rätten att komma med förmaningar som man egentligen inte vill att folk ska ta till sig.”
Lite tankar runt kultursnobbism eller varför inte kulturterrorism
Ó Nils Mohlin 20-01-03
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar