Äldre herrar

 

 Vi arbetar på en bok – vass, varm och vi har vansinnigt rolig.

Tillsammans med Gert Jönsson jobbar jag på en kåserisamling om äldre herrars ”vardagliga” liv – där det mesta går snett, men inget går egentligen över styr.

Bekymrade anhöriga oroar sig i onödan, socialtanter lägger sig i – men herrarna klarar sig ändå. Oftast.

Gert fångar kaoset i sina illustrationer. Jag sätter ord på det.
Resultatet? En bok lagom till jul – lika bra att sträckläsa som att dosera i små portioner.

Kanske också den enda guide du behöver för att förstå varför äldre herrar gör precis som de vill.

Nu vet ni.

C Nils Mohlin 2026-06-26

Gränsbevakarna Spanien

 Säkerhetskontrollen på Kastrup var helt bekymmersfri när vi flög ner till Spanien. Jag behövde inte ens öppna väskan och plocka fram laptoppen. Vinkades, för första gången, genom nästan som en betydelsefull VIP.

Vid flyget från Alicante sågs jag med andra ögon och betraktades som fullfjädrad mafioso och plockades bestämt och handfast åt sidan.

Min lätta packning, då vi har allt vi behöver nere i Spanien, innehöll en laptop, ett par anteckningsblock, en bok, ett klädombyte och toalettartiklar.

När de stadiga pojkarna omringade och tog mig till sidan dök Al Pacinos replik från gangsterfilmen Scarface upp i huvudet på mig.

"You need people like me so you can point your fuckin' fingers and say, 'That's the bad guy'."

Mitt bälte tog de direkt och sedan blev det visitation med armar utåt sträck och hela baletten. Mina skor var tydligen superintressanta. Visst de ser säkert ut som om de innehåller både sprängmedel och droger. 

Väskan vändes ut och in och undersöktes som om den innehöll årets grövsta klipp. Prov togs med små stickor och något som liknade lackmuspapper som sedan stacks in i en apparat. Apparaten grina hånfullt med grönt ljus mot tullare och gränspolis, som trott sig fångat nutidens värste Don Corleone.

Efter ytterligare visitation släpptes jag till slut genom nålsögat och tyckte mig nästan ana en glimt av besvikelse i nitiska tjänstemäns ögon.

Med ett grepp om byxlinningen, så att brallorna inte skulle åka till golvet, skyndade vi vidare mot gaten, där jag fick en chans att sätta tillbaka bältet.

Nu har vi en härlig torsdag att ta hand.

Hälsningar från mafioson i Simrishamn.

 

C Nils Mohlin 2026 06 25

 

 

Det skall iså fall vara havregrynsgröten

 Tillbaka i Simrishamn och det ”svala” sommarvädret.

I Los Alcázares är det 37 grader idag och i solen en bit över de 40.

Lagom att komma hem och svalka oss ett par månader tills temperaturen i Spanien blir mer hanterbar i mitten av september.

Kylskåpet laddat och första tallriken havregrynsgröt är intagen. Så de så.

Allt nästan som vanligt i lilla Simrishamn. Turistinvasionen har börjat och striden om parkeringsplatser har börjat. På pin jäkelskap flyttar jag inte vår bil utan tar fatscootern till handlaren.

Hade på tungan att säga till handlaren, ”du är dubbelt så dyr som de jag handlat hos de senaste sex veckorna och du har ingen gazpacho värd namnet”.

Jag höll käften, annars hade de väl trott att jag fått solsting eller på annat sätt blivit rubbad i huvudet.

Jo jag saknar vår fantastiska balkong i Los Alcázares. Dra från skjutdörrarna på morgonen och inta frukosten medan solen sakteliga stiger över horisonten, eller pation för sena kvällstimmar.

Fördelarna med att komma hem? Det skall väl iså fall vara havregrynsgröten och kanske svalka sig lite.

Sedan har vi ju valet i september och det gäller se till så att den korrupte fifflaren Ulf Kristersson blir utsparkad, även om det ser ut som om han själv lyckas ordna med det. Gamla moderater svär ve och förbannelse över stolpskottet till statsminister. Men de har sig själv att skylla. Kristersson hade skit i bagaget redan innan han tillträdde som partiledare och statsminister.

Efter den 13 september behöver vi inte skämmas över honom längre.

Nu tar vi hand om en förträfflig onsdag och varför inte i lite mañana takt. 🇪🇸 🇸🇪

 

C Nils Mohlin 2026 06 24

 

Kåserisamling Österlen / Simrishamn

 Vi flyr inte Spanien beroende på Sveriges dåliga prestation i VM matchen mot Holland.

Spanien spelade en mästerlig match mot Saudiarabien igår och vi hejade på Spanien så att hela kvarteret hörde oss.

Nesliga förlusten mot Holland är glömd. Vi lämnar vår oas i Los Alcázares tillfälligt medan monstervärmen blir som mest ihållande och intensiv under juli och augusti.

Mitten av september lär temperaturerna återgå till mer sympatiska 24, 25 grader och ett par fina månader väntar.

Så Simrishamn i morgonkväll är vi tillbaka hos er. Slutspurten på kåserisamlingen som jag skriver texten och Gert Jönsson gör teckningarna till pågår intensivt.

Denna förnämliga kåserisamling är som ett uppslagsverk för hur äldre herrar skall bete sig i olika situationer, eller kanske hur de inte skall bete sig. För att inte tala om hur alla oroliga anhöriga får svar på många frågor om äldre herrars ibland lite udda beteende.

Mycket av handlingen tilldrar sig på Österlen och i Simrishamn där Gert, som bott i staden drygt 20 år ses som någorlunda fast boende. Medan jag med 4 års boende i staden förmodligen betraktas som en kvarglömd turist.

Bli äkta simrishamnare lär det ta generationer att bli.

Nåväl nu tar vi hand om måndagen, packar väskan och återvänder till äventyren i Simrishamn imorgon.

Hej då Spanien 🇪🇸

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 2026 06 22

 

https://nilsmohlin.blogspot.com

Mañana mañana

 Måndag klockan 16

 

Min fru ringde byggmästaren vi anlitat för att höra när elektrikern kunde komma och göra de sista installationerna.

”Måndag klockan 16”, sa byggmästaren.

Utmärkt!

På tisdagsmorgonen ringde hon igen.

”Det kom ingen elektriker!”

”Nej på måndag klockan 16”, sa byggmästaren

Tredje måndagen klockan 16 kom elektrikern.

Tid och klockslag uppfattas och hanteras på lite skilda sätt beroende på var i Europa vi är.

I norra Europa är punktlighet en dygd, men i Spanien. Vadå måndag klockan 16?

Mañana, mañana - Skjuta upp till morgondagen, eller nästa vecka eller veckan därpå.

Uttrycket mañana beskriver den spanska avslappade livsstilen till livets måsten på pricken och den är omöjlig att värja sig mot. En kulturell skillnad, som har sin charm när man väl vant sig.

Det gick ingen nöd på oss. Lampa på balkongen och i nya duschrummet och köksfläkt kan man alltid klara sig utan ett tag.

Det är onsdag – Mañana, mañana …. 🇪🇸

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 2026 06 17

 

 

 

 

 

Konsten att kommunicera med en spanjor

Tilltala en spanjor och han svarar med en entusiasm som om man vunnit högsta vinsten.

I Spanien är kommunikation inte bara ett utbyte av ord, utan snarare som en hel föreställning. 

Spanjoren pratar länge och fort samtidigt som hon / han gestikulerar intensivt och pratar med hela kroppen.

Meningar och ord flyger kors och tvärs.

Problemet med att samtala med en spanjor är nog inte språket. Det är tempot. De pratar som om orden riskerar att ta slut om de inte används snabbt nog.

Och så har vi avbrotten.

I Sverige väntar vi artigt på vår tur. Vi låter tystnaden vila. I Spanien, däremot, verkar tystnad betraktas som ett tekniskt fel. Om du pausar i mer än en halv sekund kommer någon annan att fortsätta ditt resonemang. 

Jag försöker hänga med ungefär som en statist när min fru eller svåger, som har spanskan som modersmål, slänger käft med spanjorerna. Nickar på måfå, Ler när spanjoren ler och rynkar pannan när det verkar lämpligt. Klämmer in ett skratt eller ser väldigt allvarlig ut när det verkar befogat.

Jag har lärt mig en hel del fraser och glosor. Klarar mig gott både hos matbutiken, järnhandel och restaurang. På något sätt anpassar man sig och pratar mer med armar och händer för att göra sig förstådd, för skånsk…spanska är inte tiondelen så snabb som Los Alcázares spanska.

Får passa mig med gestikulerandet så att jag inte klipper till någon.

Efter ett antal veckor i Los Alcázares har jag som genuin skåning förvandlats till någon form av skånsk - spansk hybrid.

Nu tar vi hand om tisdagen i lagom tempo 🇪🇸

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 2026 06 16

 

 

 

 

 

Descafeinado o con cafeína?

 Under några dagar fick min fru fruktansvärd huvudvärk och kände sig riktigt dålig.

Ett besök hos läkare upplyste om att hälsan var perfekt och alla värden på topp.

Vad berodde då hennes migränliknande huvudvärk på undrade vi oroligt.

Vila, lugn och ro ordinerade läkaren. Okej till - och ombyggnation och allt runt i kring kanske skapat en viss stress.

Så lugn och ro. 

Tidig morgon innan ens solen kvicknat till, skakar Graciela i mig – ”Du har köpt fel kaffe!”

Koffeinfritt eller med koffein är allvarliga saker.

Min älskade fru är storkonsument av kaffe och på sitt sätt blir det en form av beroende.

Nu har jag handlat con cafeína och gett burken med descafinado till tacksam granne utan koffeinabstinens.

Huvudvärken borta och allt är frid och fröjd.

Kopp på er med riktigt koffeinstint kaffe. 🇪🇸

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 2026 06 15

 

 

 

 

Siestafunderingar

 

Väljarbarometrarna duggar tätt med tre månader kvar till valet. Pajkastningen eskalerar och politikerföraktet ökar i takt med avslöjade skandaler.

Guldbröllop på kungliga slottet halkar lite vid sidan av när statsministern och prästfruns korrupta liv nagelfars.

Det gäller att slå på stora trumman och göra som i Spanien när korruptionsanklagelser nafsar höjdare i rumpan. 

Bjud in påven och allt medieintresse riktas mot honom, folket blir glada och bryr sig inte om så mycket annat.

Men vad har påven i Sverige att göra. När vi har hybrisdrabbade Ulf Kristersson, som nog anser påvebesök som småpotatis när svenska folket har en så enastående statsminister som honom och dessutom prästfrun som tycks känna sig på påvlig nivå. 

Vi har ungefär samma problem med Ulf Kristersson, som amerikanarna har med Donald Trump.

Båda länderna har drabbats av ett par arroganta och farliga skitstövlar i ländernas högsta ledning.

FiffelUffe lär vi bli av med den 13 september. Tidöpartierna får slicka såren och fundera över Ulf Kristerssons eftermäle.

Nu tar vi hand om söndagen och gör den riktigt kanonbra.

 

C  Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 14 🇪🇸

 

 

 

 

Järnhandel, plastflaskor och elsparkcyklar i Los Alcázares

 Gå till järnhandlaren i Los Alcázares är ungefär som att förflyttas 60, 70 år tillbaka i tiden.

Oändligt med grejor och mig veterligen den enda järnhandel där man fortfarande kan köpa skruv, bult och en massa annat styckvis.

Skillnaden är att man inte får skruvarna i en pappersstrut, som på femtiotalet, utan lite modernare stoppat i små plastpåsar.

Öppet 10 – 14 och 17 – 20.30, just det tre timmars siesta.

Under veckorna vi varit här nere har jag varit en flitig kund. Handlat på mig några maskiner och en massa av det som behövs för att runda av en byggnation på ett snyggt sätt.

Handlaren styr sitt lilla rike och anställda med järnhand och ser förmodligen mig som ett lönsamt affärsprojekt. Viftar bort hyggliga anställda som vill hjälpa mig.

Svansar runt mig som attan, springer och öppnar dörren och bär ut varorna, dunkar mig i ryggen och lastar allt på min cykel och säger ”tack så mycket” på renaste svenska. 

Ger mig fan på att han tyst mumlar ”estúpido sueco” (dum svensk) när han belåtet går tillbaka till butiken och jag vinkar till hans anställda, som glatt vinkar tillbaka.

Cykel är det bästa transportmedlet i Los Alcázares och alla kör vi runt med samma slag av trehjuling, med rejäla korgar bak och fram. Suveräna att storhandla och köra hem allt vatten med. Vatten går det åt massor under varma årstiden. Enorma kvantiteter tomma plastflaskor för sopkörarna att hantera, så den första augusti, tror jag det är, träder en ny lag i kraft. Butikerna tvingas införa retursystem så att de kan ta hand om alla flaskor och burkar.

En annan vettig grej är att tvåhjuliga elsparkcyklar, sådana som håller på att köra omkull oss på trottoarerna hemma.  Måste man vara 16 år för att köra och de är förbjudna på trottoarer och gångvägar. De skall vara registrerade och försäkrade och föraren skall bära hjälm. Maxhastighet 25 kilometer. Man får heller inte använda hörlurar eller mobil under färd. Polisen är stenhård och i de fall föraren är minderårig, bötfälls föräldrarna och böterna ligger på mellan 200 och 1000 euro. Någonting för Sverige att ta efter.

Förstår att en och annan undrar, ”är ni inte på stranden”?

Jo vars det händer. 😂 🇪🇸

Nu tar vi hand om lördagen.

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 2026 06 13 🇪🇸

 

 

Motorsågsmassaker på Calle Neptuno

 Motorsågsmassaker på Calle Neptuno

 

Vi har ett fikonträd i pation som växt sig allt för stort. 

En lysande möjlighet för mig att besöka järnhandlaren och välja ut en maffig motorsåg. Vi killar gillar den sortens leksaker.

Nu är där gubevars inte fler träd som behöver sågas ner. Men man vet aldrig. De behöver säkert tuktas i sinom tid.

Jag handlar en rejäl motorsåg med långt svärd och skarpslipad kedja.

Med ett djävulskt Jack Nicholsson leende på läpparna står jag framför fikonträdet, spänner hotfullt blicken i det. Varvar och rusar motorn på sågen för att riktigt skrämma skiten ur det försvarslösa trädet innan jag går till attack.

När trädet gett upp och fallit, ställer jag mig med ena foten på stammen och höjer segervisst mitt vapen. Precis som storviltjägarna när de lagt ner sitt byte. 

Nu undrar säkert någon varför jag är så elak mot det försvarslösa fikonträdet. Alternativet var att låta trädet fortsätta växa och spränga sönder den kaklade muren och låta rötterna ha sönder klinkergolvet i pation.

Motorsågen i sig var inte bara effektiv till att fälla trädet. För att inte snacka om vilka idéer jag fick till en eventuell framtida kriminalroman med mitt motorsågshärjande. 

Jack Nicholsson leende igen. 

Motorsågen och sueco loco (galne svensken) ger genklang på spanjorernas kvartersmöten lång tid framöver.

Men nu har vi en ny härlig fredag att ta hand om.

Så varma hälsningar från motorsågsmannen på Calle Neptuno.

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 12 🇪🇸

 

Bilder från 2014, då allt än så länge var relativt smått efter nyplantering året innan. 2018 visar hur fort allt växer i Spanien och nu 2026 var det dags för motorsågen.

 

 

Tonfisk och kvartersmöte i Los Alcázares

 

Tonfisk (Atún) är gott och i synnerhet den som går att handla i Spanien.

Här säljs den precis som hemma oftast på burk, men i en oändlig mängd storleksvarianter. Tonfisken består av hela fina bitar och inte den söndertrasade och smakmässigt mycket sämre Abba varianten vi erbjuds i Sverige. 

Allt på burkar med innehåll för två personer upp till ett tjugotal.

Min fru har tänkt sig tonfisksallad till middag och skickar sin bror för att handla lagom med tonfisk åt tre personer. Svåger med spanska rötter följer traditioner kring familj, gemenskap, mycket mat och många runt bordet. Kommer därför hem med en gigantisk burk tonfisk avsedd för minst 25 personer.

Tycker förmodligen att vi skall bjuda in alla grannar i kvarteret och ha en spansk gemenskapsafton.

 Problemet är att vi gjorde oss av med merparten av de gamla möblerna i samband med ombyggnaden. En del behöver ersättas, innan vi kan slå upp dörrarna för de spanska vännerna.

Som naturligt är i Spanien så droppar de ändå in, lite då och då, för att inspektera och ge goda råd.

Ofta har de äldre plaststolar med sig och sätter sig på gatan utanför vår patio i väntan på att det blir deras tur för inspektion. Eller enbart för att prata och få lite spännande kvartersnyheter till livs.  Inte alltid dramatiska skandaler, men vem är sjukast, vem äter mest mediciner, vem ligger på sjukhus. Jodå, ett vanligt samtalsämne på kvartersmöten i Spanien.

Högst status bland de äldre, i vårt smått hypokondriska kvarter, verkar den ha som springer mest till doktorn och käkar flest piller per dag.

Tio spanjorer i vardagsrummet som kors och tvärs diskuterar allt från heminredning och krämpor till påvens uppmärksammade Spanienbesök. På en ljudnivå, gudarna vet hur många decibel, men gör mina hörlurar näst intill överflödiga.

Tonfisken? Jo den äter vi till frukost, lunch och middag några dagar framåt, men nu tar vi hand om torsdagen.

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 11 🇪🇸