Tilltala en spanjor och han svarar med en entusiasm som om man vunnit högsta vinsten.
I Spanien är kommunikation inte bara ett utbyte av ord, utan snarare som en hel föreställning.
Spanjoren pratar länge och fort samtidigt som hon / han gestikulerar intensivt och pratar med hela kroppen.
Meningar och ord flyger kors och tvärs.
Problemet med att samtala med en spanjor är nog inte språket. Det är tempot. De pratar som om orden riskerar att ta slut om de inte används snabbt nog.
Och så har vi avbrotten.
I Sverige väntar vi artigt på vår tur. Vi låter tystnaden vila. I Spanien, däremot, verkar tystnad betraktas som ett tekniskt fel. Om du pausar i mer än en halv sekund kommer någon annan att fortsätta ditt resonemang.
Jag försöker hänga med ungefär som en statist när min fru eller svåger, som har spanskan som modersmål, slänger käft med spanjorerna. Nickar på måfå, Ler när spanjoren ler och rynkar pannan när det verkar lämpligt. Klämmer in ett skratt eller ser väldigt allvarlig ut när det verkar befogat.
Jag har lärt mig en hel del fraser och glosor. Klarar mig gott både hos matbutiken, järnhandel och restaurang. På något sätt anpassar man sig och pratar mer med armar och händer för att göra sig förstådd, för skånsk…spanska är inte tiondelen så snabb som Los Alcázares spanska.
Får passa mig med gestikulerandet så att jag inte klipper till någon.
Efter ett antal veckor i Los Alcázares har jag som genuin skåning förvandlats till någon form av skånsk - spansk hybrid.
Nu tar vi hand om tisdagen i lagom tempo 🇪🇸
C Nils Mohlin, Los Alcázares 2026 06 16
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar