Flygande mattor har vi alla hört talas om, men bord som försvinner var för mig en ny upplevelse.
Lallatjo hälsar på och då kan nästan vad som helst hända. Jag har berättat om det drygt två år gamla charmtrollet tidigare.
Vi har renoverat köket och ersatt köksmöblerna, bland annat med ett mindre bord och andra stolar.
På bordsbenen har vi satt glidtassar för att minska friktionen mot det keramiska golvet. Ett lagom stort bord för fyra och i vardagslag är vi ju bara två. Lallatjo tar plats vid gaveländan och ser förväntansfullt på mat som dukas fram.
Mormor och jag sitter på våra vanliga platser mittemot varandra på vars en långsida.
Med mat på tallrikarna underhåller Lallatjo oss med prat, sång och glada skratt. Vi lyssnar uppmärksamt på henne, när hon lutar sig bakåt och utan att vi ser det sätter fötterna mot bordsbenen. Samtidigt som jag skall sätta gaffeln i en köttbulle, försvinner bordet och stannar först vid fönsterväggen. Tassarna under benen hjälpte till att snabbt och friktionsfritt förflytta möbeln.
Graciela och jag satt och tittade på varandra utan något bord mellan oss. Jag missade köttbullen med drygt en halv meter och Lallatjo skrattade hejdlöst åt vår uppsyn. Inget spilldes ut och allt stod snyggt och välordnat kvar på bordet, nog var det trolleri alltid var Lallatjo och jag överens om.
Efter mycket snälla, men förmanande ord från mormor fortsatte måltiden runt ett stillastående bord.
Lallatjo heter Isabell, men för mig kommer hon nog alltid vara Lallatjo.
Önskar er en härlig lördagskväll.
Ó Nils Mohlin 20-01-04
En stunds avkoppling
Efter det tycker Lallatjo att jag behöver plåstras om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar