”Vad gör folk i det där
konstiga huset med ett torn på” frågade Järlåsatrollet lite fundersamt. ”Det är
en kyrka och dit går folk när dom vill lyssna på Guds ord.” ”Vem är Gud?” ”Det
får du fråga prästen om, för jag har ingen vettig förklaring.” ”Prästen vad gör
han?” ”Han talar för Gud.” ”Jaså kan inte Gud snacka själv då?” Du får prata
med prästen, för jag kan inte reda ut vad han säger, mycket hämtar han
förmodligen från bibeln och kryddar det med lite visdomsord. Men man måste nog
vara troende om man skall ta bibeln på fullt allvar.” Järlåsatrollet nickade
instämmande och sa ”jag provade att läsa den, men kom bara till hälften sen
somnade jag. När kan man gå till kyrkan?” ”Det är ju söndag så kila du dit och
lyssna när dom ringer i klockorna, men skräm inte slaget på de fåtal besökare
som finns där.”
Så kom det sig att
Järlåsatrollet och Bror Klumpeduns gick på söndagens högmässa i Järlåsa.
Järlåsatrollet Carl Gustav slog sig ner på en av kyrkbänkarna Bror Klumpeduns
satte sig på golvet då han absolut inte fick plats i de gamla slitna bänkarna.
En ganska ung präst fick omedelbart syn de nykomna besökarna och gick fram för
att hälsa dem välkomna till kyrkan. Men drog tveksamt tillbaka sin hand när Bror
Klumpeduns sträckte fram sin, stor som ett ordinärt dasslock. Så den påtagligt
nervöse unge prästen nöjde sig med en bugning åt de nya kyrkbesökarna.
Fruarna Svensson, Karlsson
och Jönsson och de två gubbarna båda med namnen Jönsson, kände väl till trollen
som så generöst bjudit dem på mat vid några tillfällen. Och herr Järlåsatrollet
kom ganska så regelbundet till hemmet och underhöll de gamla med sina
trollhistorier. Svensson, Karlsson, Jönsson, Jönsson och Jönsson var liksom
själva ryggraden i församlingen och i sanningens namn de enda som besökte
högmässorna. Trots sina höga åldrar tog de sig lojalt till kyrkan,
själasörjaren vårdade dem noga och avlade trogna besök på äldreboendet.
Det hela började med att
Järlåsatrollet frågade varför han klättrade upp i predikstolen när han istället
skulle kunna sätta sig på en bänk och prata med sina åhörare. Prästen följde
trollet uppmaning och tog en stol och satte sig framför de sju kyrkbesökarna.
Så mycket till högmässa blev det inte, då Järlåsatrollet ideligen avbröt med
frågor, näst intill omöjliga att lämna trovärdiga svar på.
Efter den söndagen började
prästen att grubbla och ifrågasätta sitt kall och blev med tiden ICA handlare.
Trollen besökte inte kyrkan fler gånger. Svensson, Karlsson, Jönsson, Jönsson
och Jönsson anslöt sig till bingon istället som så lägligt inföll på samma
tidpunkt som högmässorna. På bingon kunde de vinna för de gjorde de minsann
aldrig i kyrkan, där skulle de förargligt nog lägga kollekt. En av gubbarna
Jönsson hade börjat lägga byxknappar, då han ansåg sig behöva sina pengar
bättre. Byxknapparna donerades efter ett antal år till kyrkans syförening, som
sålde dem på loppis för tjugofem kronor, till gubben Jönssons stora förtret.
© Nils Mohlin 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar