Järlåsatrollets föräldrar

Järlåsatrollet var en omtänksam son, för nu förhöll det sig nämligen på det viset att trollpappa skulle fylla 900 år. Naturligtvis lovade Järlåsatrollet Carl Gustav att ordna stort kalas i Järlåsaskogen och han berättade om sina planer för mig. Han bjöd in mig, Graciela och alla våra barnbarn och självklart alla barn och gamlingar i Järlåsa. Jag undrade lite försiktigt ”kommer din mamma med och du har sagt att din pappa är lite till åren kommen och kan inte studsa längre för han är öm i baken. Hur kommer dom hit?” ”Klumpedunds hämtar dom!” ”Jaha, men ni är 27 bröder, kommer dom andra 25 hit då?” ”Nej dom förvandla sig till dumma Sverigedemokrater och blev politiker med idiotiska värderingar, så dom är inte välkomna!” ”Har du inga systrar?” undrade jag. ”Jo en, men hon revolterade mot familjen och for till Blåkulla och har stannat där ” svarade trollet med en axelryckning.

Med Bror Klumpeduns ankomst för lite mer än ett år sedan i färskt minne var jag aningen nervös. Då han samtidigt röjde ett par hundra kvadratmeter av vår skog och slog upp ett jättelikt hål i marken som numera är en damm. Jag började verkligen oroas över vad som skulle hända när Klumpeduns skulle studsa hit med sina föräldrar.

Bror Klumpeduns missade målet med några mil och hamnade i utkanten av Uppsala med sina föräldrar. Ett stort område skövlades fullständigt, men ingen skada skedd, hela arealen skulle bebyggas och entreprenören slapp kostbara röjningsarbeten. Bror klumpeduns tog föräldrarna under sina armar och studsade bort till stora grottan med lite bättre precision.

Järlåsatrollet hämtade mig för att presentera sina trollföräldrar. Nog var dom stora alltid, till och med Bror Klumpeduns med sina tre meter såg liten ut. Jag vände mig mot Järlåsatrollet och viskade ”växer troll alltid?” ”Ja många, men inte jag.”

Jag satt mittemot trollpappa och trollmamma och nog sjutton skuggade dom solen för det började kännas svalt, så jag flyttade mig till solsidan. ”Vad skall jag kalla dom för?” frågade jag Järlåsatrollet. ”Tja prova med Trollfarsa och Trollmorsa, vet jag.”

Trollfarsa berättade med en röst som mullrade likt åska om hur han träffat ”Birger Jarl någon gång på 1250-talet. Sedan sonen Valdemar Birgersson, som sparkades av Magnus Ladulås någon gång i slutet på 1200-talet. Efter det lärde han känna Birger Magnusson 1290 när Ladulås knallade vidare. Sedan var det Sten Sture och hela det gänget. Ja där var några fjantar emellan. Men sen kom Gustav Vasa 1523, vi blev kompisar och jag jobbade heltid för honom.” Trollmorsa gav Trollfarsa en smäll i nacken, när hon tyckte att han drog på för mycket. Hon kallade på trollsmåttingarna och menade då Carl Gustav och Klumpeduns, som hoppade upp och satte sig i hennes knä. Klumpeduns runt 400 år och Järlåsatrollet 256 år. Småttingar?

Kalaset, ja det är en historia för sig och det får jag berätta om sen.

©Nils Mohlin 2016