Naturligtvis fick
Järlåsatrollets semestertripp till månen oanade följder. CNN var först ut och
därefter följde BBC och visade hemligt filmmaterial som läckt från NASA.
Filmsekvenser som visade ett troll som for likt en skottspole på kors och tvärs
över månytan. En annan filmsnutt visade Järlåsatrollet sittande i sin gamla
solstol med USA:s flagga bakom sig och benen nonchalant uppslängda på månbilens
ena framhjul. Till vänster om sig hade Järlåsatrollet placerat Sveriges flagga.
Det som förundrade mest var att astronauten inte hade rymddräkt utan var iklädd
en röd cylinderhatt och jackett. Vetenskapen var enig, det var förmodligen en
sällsynt väl utvecklad robot som svenskarna hade lyckats få upp på månen.
Kungen kallade regeringen
till konselj för att bli informerad om varför han inte blivit informerad.
Samtliga statsråd inklusive statsministern skruvade nervöst på sig, tittade ner
i bordet och sa samstämmigt ”vi vet inte.” ”Vet inte?” sa Kungen upprört. ”Leta
reda på hjälten och de som ligger bakom!” ”Jamen inte ens Esrange i Kiruna vet
ett dugg” invände statsministern. ”Leta rätt på rymdfararen, hon eller han
skall belönas med de finaste medaljer och ordnar jag har tillåtelse att dela
ut.”
Så var cirkusen igång, att landningsplatsen
fanns någonstans i Uppland var ju ganska så känt vid detta lag. Snart vimlade
det av journalister och myndighetsfolk och en dag fick Uppsalapolisen ett napp.
De stoppade ett troll i Järlåsa som körde en renoverad månbil. Vid närmare
undersökning framgick det av märkningen på fordonet att det tillhörde Nasa i
USA. Järlåsatrollet förklarade ”att han tagit med den hem som suvenir när han
lämnade månen.” Poliserna blev väldigt respektfulla och de hade ju alla vid
detta lag hört talas om Järlåsatrollet och hans bedrifter. Han hjälpte ju barn,
gamla och fattiga och ett sådant troll kunde man ju rakt inte gripa. Poliserna
framförde att vetenskapsmän, myndigheter och kungen ville tala med herr
Järlåsatrollet. De undrade vart inbjudningarna kunde skickas. ”Skicka dem till
min kompis på Tackmossvägen jag bor under hans hus.” Sa trollet och drog iväg
med sitt olagliga fordon.
Så kom det då en inbjudan
från kungaparet, att de ville träffa honom personligen för ett samtal och
belöna honom för hans insats.
Mot min vilja fick jag köra
Järlåsatrollet till det kungliga slottet i Stockholm. Trollet var uppklädd i
sin höga hatt och jackett, om än lite nersolkat av damm från månen och viftade
glatt med sin svans när vi passerade inre borggården. Några ur högvakten
hoppade skrämt åt sidan när trollet passerade. Järlåsatrollet bjöds på ståtlig
lunch under tiden han berättade om sin månresa och vistelsen där. Märkligt nog
tycktes kungaparet inte reagera på trollets lite udda utseende, utan det
konverserades glatt under flera timmar. Till sist dök Järlåsatrollet upp vid
bilen, så till den milda grad behängd med medaljer och ordnar, så jag aldrig
sett dess make. Järlåsatrollet hade fått en utsökt lunch och tydligen en
givande pratstund och inbjudan till Solliden på Öland i juli. Jag hade fått en
varm korv och parkeringsböter.
Nils Mohlin
© 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar