Fritiof Nilsson Piraten

 

Kring påsk flyttar vi till Fritiof Nilsson Piratens gamla hemtrakter i Kivik. Det känns väldigt speciellt, då jag hade förmånen att få lära känna Piraten under de sista åren av hans levnad. Piraten som han kallades av de flesta, blev känd för bland annat böckerna Tre terminer, Bombi Bitt och jag, Bokhandlaren som slutade bada och många fler. Fritiof Nilson Piraten gick bort i januari 1972 och jag träffade honom första gången fem år tidigare när jag var 23 år. Han hade en vinterbostad på Fredriksbergsgatan 2 i samma  hus som byggmästaren jag arbetade hos hade sitt kontor. Anledningen till att vi möttes var att varje dag, strax innan klockan tolv hämtades han av Sten Broman och dennes chaufför, för att inta lunch på anrika hotell Savoy mittemot centralstationen i Malmö.

Lunchen sköljdes ner med snaps, öl och några groggar som avrundning på det hela. Strax efter fyra kom herrarna tillbaka till Fredriksbergsgatan, ungefär vid den tidpunkt jag slutade för dagen. Piraten hade vissa svårigheter med gåendet och det blev inte bättre efter lunchen, så jag hjälpte honom ganska ofta till bostaden fem trappor upp. Efter att den här proceduren upprepats ett antal gånger bjöd han in mig i bostaden, tog mig direkt med in i sin skrivarlya. Om det nu var för att undvika livspartnerns vredgade blickar eller om han ville visa skrivarlyan, det allra heligaste det vet jag inte. Piraten var en mycket rolig och lärd person och underhöll mig under ett par timmar tills han var trött och jag lämnade honom. Detta upprepades ett tiotal gånger, att han satt och språkade med mig som var nära femtio år yngre. Det är med glatt minne jag kommer ihåg några av de mest givande samtal jag har haft i mitt liv.

Piraten hade en viss svaghet för de destillerade dryckerna och hade en ganska så äventyrlig uppväxt. Han lyckades bli relegerad från Ystad läroverk efter vad som kallades ”värdshusbesök, spritförtäring, slarvig skolgång och opassande kontakter med det motsatta könet”. Han skärpte sig efter en tid till sjöss, kom hem och tog studenten som privatist vid arton års ålder. Han utbildade sig till jurist i Lund och blev en skicklig advokat, dessutom en mycket underhållande sådan i rättssalen. 1933 när Bock i Örtagård kom ut blev Piraten författare på heltid.
På hans gravsten i Ravlunda står det ”Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972.”

Nils Mohlin

©2016