Valår och politiskt käbbel

 

Valår och Politiskt Käbbel 

 Vi lever i en tid i Sverige präglat av intensiva politiska samtal, partiers valmanifest, debatter och utfrågningar. De stora frågorna hamnar i fokus – Valår!

Samtidigt sågar finanspolitiska rådets experter regeringen med sin allvarligaste kritik hittills.

”Kortsiktigt politiskt agerande är grunden i vad finanspolitiska ramverket syftar till att motverka – Regeringen har gjort precis vad dd inte bör, lånar miljarder och skjuter utgifterna framför sig och omöjliggör reformutrymme för framtida regeringar”.

"Politiskt käbbel" i svensk offentlig debatt.  Gnabb, ordväxlingarna och konflikter mellan partierna, där sakfrågor hamnar i skymundan för personliga påhopp och strategiska utspel. Käbblet intensifieras under året, för att kulminera i sista minutensmockor innan valdagen.

Under valår står vissa politikers och partiers vara eller inte vara på spel. Varje parti vill synas och höras – Vem gapar högst och trovärdigast. Kamikaze partiet Liberalerna lär få gapa jäkligt högt för sin politiska överlevnad. För att inte tala om statsministern Ulf Kristersson som för mig framstår som den absolut sämsta statsminister vi haft i modern tid.

Debatten tenderar till att urarta till pajkastning snarare än konstruktiva samtal om sakpolitik. 

Förhoppningsvis landar valåret i ett politiskt arbete där fokus åter hamnar på att lösa samhällsproblemen och rätta till ekonomin.

Var blev gamla tidens idealister av?

Trevlig tisdag till er också.

Ó Nils Mohlin 26 02 17

Den Klassiska brittiska pubkulturen är hotad

 Den klassiska brittiska pubkulturen är hotad

Den brittiska puben har länge varit en central del av det sociala livet i Storbritannien. Pubarna har fungerat som mötesplats för både unga och gamla, där man delar historier, skrattar och diskuterar dagens händelser över en pint öl. Uttrycket "gå till puben" är lika naturligt i England som "ta en fika" i Sverige. Puben är mer än bara en plats för mat och dryck – det är en institution som bär på tradition, kultur och gemenskap.

Under de senaste åren har pubkulturen stått inför flera utmaningar som hotar dess existens. Ekonomiska svårigheter, stigande hyror och ökade kostnader för både mat och dryck har gjort det svårt för många pubar att överleva. Dessutom har förändringar i människors livsstil, digitalisering och nya underhållningsformer förändrat sättet folk umgås på, vilket märks tydligt i pubens minskade popularitet.

Pandemin blev ett hårt slag för pubkulturen. Under långa perioder tvingades pubarna stänga sina dörrar, och många små, familjeägda pubar har inte haft resurser att återhämta sig. 

Tjugofem procent av de engelska pubarna eller 15 000 har försvunnit de senaste åren. Något som hotar den engelska pubkulturen och har blivit ett politiskt slagträ

Brittiska pubar är inte bara viktiga för lokalbefolkningen; de har också ett stort kulturellt värde. Många pubar har anor från flera hundra år tillbaka och är en del av det brittiska kulturarvet. Det finns organisationer och initiativ som arbetar för att bevara pubarnas historia och tradition, bland annat genom att lyfta fram pubens roll som kulturell mötesplats och genom att stödja lokala pubar i svåra tider. 

Varför jag nu kommer att tänka på brittiska pubar klockan sju en måndagsmorgon kan man fråga sig? Har kanske med att SVT tog upp problemet som hastigast i går.

Oavsett vilket önskar jag er en trevlig måndag och vecka.

Ó Nils Mohlin 2026 02 16

 

 

Dramatik på Skagerrak och Kattegatt

 

Gråmulen dag samlas några hängivna båtentusiaster i en liten norsk hamn, för att ta en gisten skuta ett renoveringsobjekt, till Råå utanför Helsingborg. Där skall den gamla träbåten få den restaurerande omsorg och uppfräschning som endast passionerade båtbyggare förmår att ge. 

Väderprognosen var kanske inte den mest idealiska. 

Besättningen, åtminstone en av dem är rutinerad och erfaren byggare av träbåtar. Men kanske inte fullt ut den skeppare som förmodligen krävs för att segla en stor skuta i förrädiska farvatten. Så för att navigera farkosten från Norge på säkert sätt anlitades erfaren skeppare, som ve och fasa hoppade av innan sista hamnen i Norge lämnades. Varningar om hårda vindar och höga vågor bet inte på begeistrade båtbyggare.

Renoveringsobjektet med begränsad utrustning, lämnade sista hamnen i Norge tidigt på morgonen. De första timmarna gick bra, och stämningen ombord var god. Seglarna, vars sjövana till största delen var från båtar som ligger förtöjda i hamn eller på landbacken märkte snart att havet hade en annan rytm än hamnen i Råå och båten hade näst intill egen vilja – Väderlek och strömmar kan spela spratt.

När de nådde Skagerrak började vinden tillta. Regnet piskade ner och vågorna växte sig allt högre. Skutan gungade än hit och än dit, och det blev tydligt att kunskap om båtkonstruktioner inte är tillräckligt i kärva förhållanden till havs.  De försökte hålla kursen mot Kattegatt, men navigering och tappra seglares sjösjuka satte käppar i hjulet. De förlorade ankaret och gick på grund tre gånger under resans gång. Kommunikation med kustbevakningen och sjöräddningen blev intensiv och de ryckte ut några gånger för att hjälpa till.

En i besättningen blev ordentligt sjösjuk, och de andra fick turas om att styra och hålla koll på instrumenten. När vinden nådde stormstyrka fick de reva seglen och förbereda sig på det värsta. Trots ordentlig byxångest lyckades de navigera genom ovädret.

Efter några dygn till havs, utan speciellt med sömn men adrenalinstinna, såg de äntligen Helsingborgs silhuett vid horisonten. Då hade motorn behagat att lägga av för gott. Färjan mellan Helsingborg och Helsingör var de otäckt nära att få direktkontakt med. När oberäkneliga strömmar och att båten så här långt kommen var utan motor och näst intill manöveroduglig - betedde sig ungefär som den själv ville.

Trötta med lättade hjärtan och många erfarenheter rikare kunde de sent omsider lägga till i hamnen i Råå. Båten ligger numera på landbacken för genomgång av båtbyggarens omsorg.

Berättaren av denna historia - båtbyggaren sitter mitt emot mig i vårt vardagsrum och hur otroligt det än låter, så är det en helt sann återgivning av något som hände för några år sedan. Jag som känner båtbyggaren sedan många år tillbaka förstår att det här otroliga verkligen har hänt. Köper han fler gamla båtar skall han se till att få hem dem på annat och tryggare sätt lovar han.

Bilden är på en annan gammal båt och har inte med båten i berättelsen att göra.

 

Trevlig söndag till er alla

Ó Nils Mohlin 26 02 15

Alla hjärtans dag

 

Kan människor inte vissa omtankar och kärlek utan en alla hjärtans dag?

Alla hjärtans dag, en kommersiell högtid, som firas den 14 februari varje år, är en dag då kärlek och omtanke skall stå i centrum. Affärsmännen håller i taktpinnen, men hur är det med alla andra dagar? Skall vi inte vara hjärtegoda personer då.

I Sverige och lite varstans firas Alla hjärtans dag genom att ge bort blommor, choklad, kort eller små presenter till dem vi tycker om.  Trevligare om sådant sker spontant utan påminnelse i kalender och massiv annonsering från handeln.

Något NK var först med att importera 1956. Genomslagskraften kom först 1985 då det infördes i kalendern och affärsmännen började se Alla hjärtans dag som en kassako, precis som en annan importföreretelse - Halloween.

Tidigare högtidlighölls allhelgonahelgen som gravsmyckningsdag, tills affärsmännen gjorde spektakel av det hela.

Vad blir nästa importhelg för något?

Internationell Trumpdag? Iså fall måste det bli en elak dag!

Några funderingar runt Valentins day.

Ó Nils Mohlin 26 02 14

 

 

 

 

Superman, Jesus och en sexåring

 Superman, Jesus och en sexåring

 

Av äldre syster har sexårige grabben hört talas om Jesus och att man kunde leta efter honom i Simrishamns kyrka.

Likvärdig med andra superhjältar, som Spiderman, Stålmannen och Batman måste Jesus ha någonstans att dra sig tillbaka mellan hjältedåden.

Sexåringen drog med mormor till kyrkan för att leta rätt på supermannen Jesus.

Besvikelsen när han hängde på ett kors och mormor förklara att han var död var påtaglig. Mormor nämnde något om uppståndelsen – Vad det nu är för något?

Sexåringen ville omedelbart besöka kyrkogården.

Alla gravar inspekterades och mormor fick läsa alla ingraverade namn på minnesstenar.

Inte en enda det stod Jesus på.

”Var är Jesus?” Undrade sexåringen frustrerad över att det var så dålig ordning på saker och ting.

”Jag vill prata med prästen!” Hävdade sexåringen övertygad om att prästen på något sätt måste ha slarvat bort Jesus.

 Det här hände i somras och är väl inte speciellt aktuellt längre. Den unge mannen besökte oss igår tillsammans med sin något äldre bror för att diskutera andra av livets stora gåtor.

 

Önskar er en trevlig dag

 

Ó Nils Mohlin 2026 – 02 – 13

 

 

 

 

 

Vinter och snösmockor

Jo nog har vi fått vinter. Det pratas om nationella isdygn och hot om att vintereländet kanske gör oss sällskap fram till aprils början. 

Ny snösmocka på gång mot sydöstra Skåne.

Vintern har sin karaktär, oberoende av var vi bor i Sverige. Ett stilla lugn, i vart fall inomhus. som får oss att uppskatta hemmets trygga vrå.

Men även om det är varmt och behagligt inomhus får åsynen av eländet utanför fönstren oss till att ta på tjocka tröjor, lammskinnstofflor på fötterna och tända ljus.

Vinter på Österlen är en upplevelse i sig, där tystnaden och enkelheten ger tid för tankar. Om jag nu skall trotsa vinterhelsiket och ge mig i väg för att fylla på kylskåp och frys eller ge fasiken i det. 

Värre problem än så har jag inte för dagen.

Nathalie är mäster bakom dagens bild.

En toppendag till er alla.

Ó Nils Mohlin 26 02 12

 

Vad skall vi ha till middag?

 Vad skall vi ha till middag???

Folkhälsomyndigheten säger att vi skall äta mycket grönsaker, frukt, fisk och fullkorn, och begränsa intaget av mättat fett, socker och salt.

Säger dom till äldre herre uppfödd på potatis, sill, stekt fläsk, bruna bönor, soppor med onämnbara ingredienser, pannkakor, fattiga riddare och saltat stekflott på mackorna. 

Nu skall ni leva sunt, säger Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Förutom att spänsta runt ett antal kilometer, så ett halvt kilo frukt och grönt per dag, fisk och skaldjur, fullkorn, råg- och havregröt och oljor med nyttigt Omega 3 fett. Böner, ärter, linser, nötter och frön skall vi också stoppa i oss.

Äta mindre kött eller inget alls.

Forskare säger att vårt intag av kött skall minskas till 15 gram per dag.

Betyder att kotletten i kylen, får skäras i sju bitar och en bit ätes om dagen. Liter nötter och blad till så blir vi kanske mätta. 

Felet till vårt dåliga kosthåll är politikernas, säger forskarna.

Jaha, som med allt annat då.

Det blir vegetarisk salsa med mycket grönsaker och fullkornspasta.

Min fru kommer inte att gilla bristen på kött.

En trevlig onsdag till er också med eller utan allt det Folkhälsomyndigheten vill stoppa i oss.

Ó Nils Mohlin 2026 02 11