Ibland
kan snö vara bra, man ser oftast var det är halt. På Österlen har vi ingen snö
ännu, men vi har halka. Den förrädiska svarta halkan, som inte syns, men dess
mer märks när man skall ut med assistenten Don Felipe eller till bilen eller
till handlaren. Ett steg framåt, något bakåt, armar som vevar runt likt
kvarnvingar i desperata försök att balansera kroppen i upprätt läge. Fruset
gräs är betydligt angenämare, vissna löv lite mer förrädiskt, då de ligger
packade, genomdränkta efter månaders regn och därefter frusit till blankhala
löv.
Don
Felipe bryr sig inte så mycket utan uppmanar snarare ”Kom igen lite snabbare om
jag får be.”
Ó
Nils Mohlin 2018-01-10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar