En av Gracielas döttrar hälsade på och vi åt vegansk mat några dagar. Allt med stor kunskap tillagat av dottern, dessutom var det utsökt gott. Magen mullrade som en makadamkross i dagarna fyra, men i övrigt mådde vi förträffligt.
Jag har till och från i mitt liv ätit vegetariskt och blev ganska bra på att laga till det. Efter längre perioder så har abstinensen efter bland annat sill, fisk och skaldjur raserat mitt vegetariska leverne.
När Graciela arbetar är det jag som står för köket. Idag blir det en grönsakspytt med köttfäsrsås. Grönsakerna vill jag alltid ha med i någon form och gömmer dom ofta som en ingrediens i den rätt jag tillagar. Min fru är något sparsmakad vad gäller grönsaker.
I Gracielas hemland är uppfödning av nötkreatur mycket stort, vilket innebär att växande generationer föds upp på kött och naturligtvis sötpotatis och grönsaker. Nötköttet var billigt, medan fläskkött var dyrt. Således nötkött till frukost, lunch och middag.
Jag är uppfödd i Malmö och där serverades man sill och åter sill, ibland gamla höns och till äventyrs om ekonomin tillät det en köttbit eller köttfärs på söndagen. Annars blev den gamla hönan, kokt i timmar med desperat currykryddning, mängder av lök och förskönad med klibbigt ris som slank ner med currysåsens hjälp. Möjligen ett kokt blomkålshuvud som ledset gick ner i spagat på tallriken och purjolök lika tragiskt sönderkokt.
Min matlagning idag är en harmonisk och diplomatisk blandning mellan en stad vid Rio de la Plata och kusten längs Österlen. Något som påminner ganska mycket om vanlig husmanskost. Ibland med en inspirerande touch från det spanska köket.
Bon appétit
Ó Nils Mohlin 20-07-23
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar