I dag kom det en dinosaurie, ett jättelikt monster på besök, precis när husse och jag kom tillbaka från en kortispromenad. Den hade ett gap som var större än våra garageportar tillsammans.
En tvåbent stod och slängde mat i halsen på den hela tiden. När matte och husses mat var slut flyttade sig besten till grannen.
Den förde ett herrans liv både när den åt och flyttade på sig. Så höll den på hos alla grannar innan den med ett hiskeligt grymt brummande for förbi oss.
”Bara sopbilen!” Sa husse.
Ett monster precis som den där Antonio, hävdade jag med hela min valpauktoritet.
Jag har hälsat på brevbäraren, eller det var snarare han som hälsa på mig. Ville väl fjäska in sig, så att jag inte skall sätta fart på honom när jag blir större.
Träffade en annan med fyra ben idag, en av de där ’stor som ett hus’,
’Så stor skall jag också bli’, tänkte jag och husse sa: ”så stor blir inte du Chloe. Du blir mer lagom och behändig”.
Lagom och behändig – vänta du tills jag får valpfnatt och far längs väggarna.
Voff så länge matte håller på att servera min supé.
Vi hörs en annan dag.
Hälsningar från Chloe
Ó Nils Mohlin 2021-09-27
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar