Tonfisk och kvartersmöte i Los Alcázares

 

Tonfisk (Atún) är gott och i synnerhet den som går att handla i Spanien.

Här säljs den precis som hemma oftast på burk, men i en oändlig mängd storleksvarianter. Tonfisken består av hela fina bitar och inte den söndertrasade och smakmässigt mycket sämre Abba varianten vi erbjuds i Sverige. 

Allt på burkar med innehåll för två personer upp till ett tjugotal.

Min fru har tänkt sig tonfisksallad till middag och skickar sin bror för att handla lagom med tonfisk åt tre personer. Svåger med spanska rötter följer traditioner kring familj, gemenskap, mycket mat och många runt bordet. Kommer därför hem med en gigantisk burk tonfisk avsedd för minst 25 personer.

Tycker förmodligen att vi skall bjuda in alla grannar i kvarteret och ha en spansk gemenskapsafton.

 Problemet är att vi gjorde oss av med merparten av de gamla möblerna i samband med ombyggnaden. En del behöver ersättas, innan vi kan slå upp dörrarna för de spanska vännerna.

Som naturligt är i Spanien så droppar de ändå in, lite då och då, för att inspektera och ge goda råd.

Ofta har de äldre plaststolar med sig och sätter sig på gatan utanför vår patio i väntan på att det blir deras tur för inspektion. Eller enbart för att prata och få lite spännande kvartersnyheter till livs.  Inte alltid dramatiska skandaler, men vem är sjukast, vem äter mest mediciner, vem ligger på sjukhus. Jodå, ett vanligt samtalsämne på kvartersmöten i Spanien.

Högst status bland de äldre, i vårt smått hypokondriska kvarter, verkar den ha som springer mest till doktorn och käkar flest piller per dag.

Tio spanjorer i vardagsrummet som kors och tvärs diskuterar allt från heminredning och krämpor till påvens uppmärksammade Spanienbesök. På en ljudnivå, gudarna vet hur många decibel, men gör mina hörlurar näst intill överflödiga.

Tonfisken? Jo den äter vi till frukost, lunch och middag några dagar framåt, men nu tar vi hand om torsdagen.

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 11 🇪🇸

 

 

 

 

 

Hörapparater

 ”Jag skall borsta tänderna”, sa min fru.

”Jaha du skall ta på dig något varmt.”

Jäkla hörapparater! De behöver justeras! Igen!

Åldrandet tar jag med jämnmod och tycker att det i många avseenden är ganska coolt. Även om hörseln ställer till det ibland och mina svar blir käpprätt åt helsike och lederna gnisslar högljutt av protester.

En del som inte känner mig, tror säkert gubbfan är förvirrad, dömt utifrån mina ibland lite märkliga svar.

”O vad gott det här var.”

”Ja det skall bli lika varmt imorgon”, svara jag.

Vi fortsätter konversationen via sms!

Skall bara leta rätt på de förbannade läsglasögonen.

Grannen ropar utanför.

”Vad sa du?”

”Är det siste juni eller juli ni skall resa hem?”

”Nej vi behöver inget i affären. Snällt av dig att fråga.”

”Grannen titta konstigt på mig?” Sa jag till min fru.

Fick ett sms, ”fixa dina hörapparater så blir det inga missförstånd”.

Okej onsdag i dag och den tar vi hand om på bästa sätt oavsett om vi hör eller ej. 😎

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 10

 

 

 

Harcerse el sueco

 Nyheterna i Spanien domineras av påvens besök.

Men inte ens här i lugna Los Alcázares undgår man fifflaren Ulf Kristerssons senaste eskapader tillsammans med sin prästfru Birgitta Ed och de röster som höjs för att utreda hans korrupta affärer.

”Harcerse el sueco”, är ett spanskt idiom, som betyder att ”göra sig svensk”, vilket innebär att man spelar ovetande eller tittar bort när det uppstår en obekväm situation.

Ungefär så känns det ha en statsminister som drar skam över landet.

Opinionsundersökningarna ser lovande ut och herr Kristersson lär få söka nytt jobb efter valet i september. 

Tveksamt om någon vill befatta sig med honom. Men det finns ju en del skumma företag på nätet, så osvuret är bäst.

 

C  Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 09

 

 

 

 

Äldre herrar

 Berättade igår om hur jag tillaga heta spanska räkor och ärligt talat måste jag bekänna, hade jag tillagat rätten hemma på Österlen så hade jag kallat den för heta Simrishamnsräkor.

Spanska heta räkor är kanske snarare de som fräses råa i olivolja tillsammans med mycket vitlök, salt, chili, paprika och gärna serveras som tapas.

En delikates!

På sitt sätt föredrar jag min egen variant, vad jag nu än kallar den för. Den krispiga salladen balanserar smakerna och chockar inte smaklökarna lika våldsamt som tapasvarianten. En blandning av asiatiska och spanska smaker när de är som bäst och kan varieras i det oändliga.

Nu är jag säker på att någon av proffskockarna som följer min blogg tycker att Nils Mohlin snackar gallimatias och ska ge fan i räkor.

 

Eftersom jag tillhör gänget äldre herrar, så tillåter jag mig alltid att ta ut svängarna lite. Det är väl ungefär just det där med äldre herrar som Gert Jönsson tecknar och jag berättar om i vår kåserisamling som är planerad att släppas till jul.

Både Gert och jag är ju ett par väl marinerade äldre herrar, som utmanar oss själva, är lagom uppkäftiga, chockerar vår omgivning och testar alla lämplighetsgränser som yngre generationer omgärdar oss med.

Vår kåserisamling kommer i första hand att vända sig till äldre herrar som söker nya utmaningar i livet. Men den riktar sig även till alla oroliga yngre anhöriga, som har en massa förutfattade uppfattningar om äldre herrar och ideligen säger, ”så får du inte göra pappa / morfar / farfar. Inte bra för så gamla människor.”

Och visst mycket av våra äventyr tilldrar sig på Österlen och i Simrishamn.

Släng er i väggen! Nu kör vi!

Tar hand om måndagen och busar gärna till det lite.

 

C Nils Mohlin 2026 06 08

https://nilsmohlin.blogspot.com

 

 

Så var de heta räkorna tillagade

 

Lagom väder med en bris som gör de 24, 25 graderna extra behagliga i det vardagliga spanska livet.

Jodå det blev spanska heta räkor i går och testpanelen, min fru och svåger, godkände med acklamation. 

Nu vet jag att en och annan kommer att fråga efter receptet. Något nedtecknat sådant finns inte, men jag berättar lite om hur det hela gick till. Lite hipp som happ vad gäller kryddning, då somliga av oss vill ha starkt och andra lite mer lagom, men ändå med sting.

Jag brynte först svamp, saltade, pepprade och strödde på curry, fyllde på med en finhackad stor gul lök, sex skalad och hackade tomater. Krydda med salt, curry och chilipeppar. Pressade i fyra stora vitlöksklyftor och slog på tre deciliter av något spanskt som påminner om vår crèmefraiche. Lät det sakta puttra under lock en dryg halvtimme och rörde om då och då. De tinnade och väl avrunna räkorna hade jag någon timme tidigare lagt i en marinad av olivolja, tre pressade vitlöksklyftor, salt, chilipeppar, Paprikapulver och curry.

När grytan puttrat en halvtimmes tid, tomaterna var sönderkokta och allt dofta ljuvligt. Finstrimlade jag rejält med krispig sallad och blandade ner i grytan. Rörde runt tills salladen blev varm och drog grytan från spisen, så att inte krispigheten i salladen gick förlorad. Smakade av om det behövdes med kryddning och blandade sedan i de marinerade räkorna. 

Momenten med salladen och räkorna gjorde jag en kort stund innan mina heta spanska räkor skulle serveras.

Räkorna får inte koka för då smakar de som sega råttor. Serverat med ris blev det riktigt bra.

Ja de var det och nu har vi en söndag att ta hand om och det blir nog en rolig loppis där det brukar finnas allt mellan himmel och jord.

Alltid på en söndag.

 

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 07

 

 

 

Spanska heta räkor

 Jaha så har vi då kommit till den dag, då jag skall ta itu med de ”Spanska heta räkorna”.

Vet – jag har tröttat ut er när jag hållit på att babbla om dem. Trevligt är att så många följer mig här på Facebook och min blogg och visar mina inlägg uppmärksamt.

Men nervöst eftersom jag tjatat om heta räkor länge och många förväntar sig ett gudomligt proffsigt recept.

I synnerhet kompisen Robban Björkdahl, som är en professionell mästerkock, har högtidligen kungjort, ”när du blir färdig till att laga de där räkorna, så vill jag ha receptet”.

Inget snack, men bara en sådan grej gör det hela en smula traumatiskt och kan få mig att tappa konceptet, bli nervös och undra, ”vad fan skall Robban säga om mitt gastronomiska äventyr”.

Jag brukar aldrig skriva ner det jag åstadkommer vid spisen och skall försöka göra ett undantag i dag, men då går det väl käpprakt åt helsike.

Men okej Robban och alla ni andra, knivarna är skärpta, Graciela och svåger som sett min vånda är på inköpsrunda för att handla allt det där jag tror behövs till mina ”SPANSKA HETA RÄKOR”.

Och just på svenska flaggans dag, vilket sätter än hårdare press på mig.

Håll tummarna nu, så tar vi hand om svenska flaggans dag och de jäkla räkorna.

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 06

Salt

 Salt som vi alla har lätt åtkomligt i kryddskåpet eller på matbordet. Alltså det med den kemiska beteckningen NaCl inte att förväxlas med NaHCO3, vilket är något helt annat.

Vi har fått vår spishäll installerad och jag kan laga mat igen.

Jag mjukstarta med pasta bolognese för att så nätt känna mig fram med spishällen och de spanska kryddorna. Nödvändigt innan jag ger mig på de spanska heta räkor, som nu med alla förseningar är framskjutet till lördag.

Precis som i Sverige måste man besöka matbutiken för att inhandla råvaror. Även om allt blivit dyrare i Spanien också blir man inte lika skinnad i kassorna som i Sverige.

Min spansktalande svåger följde med på inköpsturen. Alltid en viss fördel att kunna fråga en som behärskar språket till fullo, ”vad är det här för något och vad innehåller det?”

Jag plockade till mig från grönsaks och köttdisk de varor som behövdes. Matintresserad svåger strosa runt i butiken ungefär som om han var på sightseeing, när jag bad honom leta rätt på salt, medan jag fortsatte plocka samman de ingredienser som behövdes.

Svåger kommer med en mindre säck salt.

”Nej…! Saltströare som man kan ha på bordet och behändig att salta med när man lagar mat!

Svåger lägger tillbaka säcken med salt och plockar till sig en burk mycket snarlik en saltströare.

I kassorna packar svåger och jag betalar.

Nu kommer knorren när jag står vid spisen och skall salta, så använder jag naturligtvis det inhandlade ”saltkaret”.

Pastavattnet sjuder som en häxbrygd i ett Frankensteinlaboratorium och bolognesen fick inte ett uns av sälta.

Min älskade fru studerade ”saltkaret” och skratta så hon nästan grät.

Just det – NaHCO3 – Jävla bikarbonat!

Salt på spanska heter kort och gott SAL!

Svåger släta över sitt misstag med att han läst någonstans att bikarbonat är väldigt nyttigt.

Svåger får resterna till middag i morgon och jag skall handla hem SAL!

Jaha då var torsdagen snart avklarad och jag önskar er en angenäm afton.

C Nils Mohlin, Los Alcázares 26 06 04