Jag är en diva

Jag är en diva säger husse-vadå diva? Det säger sig väl själv, att som dvärgschnauzerhanne kan jag inte lalla runt som en tönt. Jag har ädla anor som förpliktigar, jag har ett aristokratiskt namn-Don Felipe. Så jag uppträder med elegans och rör mig med värdighet, det vill säga som det anstår en fin gentleman. Jag går med högburet huvud, smidiga steg och elegant svansföring. Men tro inte för den skull att jag är en högfärdig aristokratgubbe, jag kan busa också, riktigt ordentligt till och med. Roligast är att busa och leka med matte och husse, men så har vi Ozzy och hans snälla matte som jag fick följa med på långpromenad igår. Husse går där och låter fortfarande som ångtåget mellan Brösarp och ST: Olof. Förkyld säger han och då får jag lite kortare rundor-ganska oförskämt. Tur att Ozzy och hans matte finns. Det där med diva, vi kan väl uttrycka det som så att jag har mina små vanor, man måste ju hävda sina rättigheter, även om husse påstår att det är ovanor.

Hundlivet är ju lite balansgång, där jag blandar min elegans med lite fjäsk och tjat på husse, så jag får ungefär som jag vill, nästan i alla fall.

Nu skall jag ta siesta

Hej då/Don Felipe

© Nils Mohlin 13 oktober 2017