Schysst besök i Kivik

Assistenten ligger och sover vid min sida i skrivarhörnan. Gästerna har åkt hem och Don Felipe är med all rätt trött. Schyssta gäster tycker han, de hade godis med sig och följde honom på både kvällsturen och morgonrundan. Ompysslade och klappad hela kvällen var han centrum för aftonens umgänge. 

”Det tar ut sin rätt att vara social, så den här dagen tar jag igen mig.” Tycks Assistenten mena när han tittar på mig och med en ljudlig suck lägger sig till ro.

Assistenten och jag önskar er en härlig söndag

Ó  Nils Mohlin 19-12-01

Gäststök i Kivik

Assistenten och jag har sökt skydd i vår skrivarhörna, huset förbereds för Stockholmsgäster lite senare idag. Don Felipe tycker att allt är bra precis som det är och anser det helt onödigt att samla hop leksaker, skaka hans sängar och bollarna ”Rör dom inte!” uttrycker hans blick.

Att sedan dammsugaren åker fram och för ett herrans oväsen trots att den blir utskälld, gör inte saken bättre.

Assistenten tittar på mig, ni vet med den där blicken ”oss grabbar emellan” som om han undrar är hon inte klar snart.

Jodå lugnar jag min ständige följeslagare med ”Hon är snart klar, gästerna kommer om en timme.”

”Skönt är det folk jag känner, eller skall jag vara misstänksam mot dem?” Tycks assistenten undra.

”Du känner dom!” Lugnar jag Don Felipe med och han går ut i köket när han inte längre kan nonchalera ljuvliga dofter som sprids från spisen.

En fortsatt trevlig lördag önskar assistenten och jag.

Ó  Nils Mohlin 19-11-30

Helt vanlig fredag i Kivik

olja 2016

Fredag är absolut ingen Black Friday hos oss i Kivik utan en högst normal och trevlig fredag. Assistenten far runt med en av sina älsklingsbollar och ibland får jag vara med när han kommer och ger mig den.

Vi håller på att fräscha upp köket, ny kyl o frys satte vi in efter segdragen dialog med leverantören. Men det ordnade sig till sist. De gamla tapeterna är nedrivna och snart kommer en målare och hjälper oss att sätta upp renoveringstapet, måla och som en extra knorr på det hela en lite speciell väggdekoration. Även om jag har gjort en del offentliga utsmyckningar, så är det inte jag som ligger bakom ”knorren” i köket. Men jag återkommer med bilder i december när allt är klart. 

Nästa projekt blir Gracielas och mitt sovrum, men först ”håller vi jul.” När det våras så skall altanprojektet färdigställas om jag fått ny höft.

Naturligtvis skriver jag även på fredagar, mellan andra förpliktelser. I mina tre thrillers så har tagit livet av en förfärlig massa människor. Jag har använt mig av giftspindlar, ormar, knivar, pistoler, rep, gift, strypsnaror och en del andra mer eller mindre raffinerade metoder. Det där med att ta livet av folk kräver faktiskt en del tankearbetet, det går inte att busa på hur som helst. Nej det måste ske med en viss finess, en förstagångsmördare kanske klantar till det. Medan proffs ser till att leverera med bravur, nästan så att liket kan känna sig nöjd med resultatet.

Då var morden avklarade och jag skriver vidare på en rysare som kommer ut om cirka åtta månader.

Jag önskar er en härlig fredag och weekend

P.S. Det är faktiskt bara i mina böcker jag tar livet av folk. Jag är inte speciellt mordisk av mig, det allvarligaste brott jag gjort mig skyldig till var en fortkörning för ett par veckor sedan.

Ó  Nils Mohlin  19-11-28

olja 2016

olja 2016

mord m.m. 2019

Assistenten Don Felipe 2019

Vakna författaredjävel!

Redan torsdag och idag kom jag faktiskt upp i lite mer acceptabel tid. Något assistenten noterade med vild glädjedans och allehanda ömhetsbetygelser.

Assistenten och jag pratar en hel del med varandra och han svarar med olika utdragna läten, ungefär som ”Jag instämmer bara jag får lite godis.”

Snart jul, 26 dagar till julafton och affärsmännens årliga säljcrescendo. Först drabbas vi av Black Friday och en brevlåda som dignar av reklam. Efter det accelererar köphysterin till att slå alla tidigare rekord. Efter att ha sett allt julpynt, förfärliga jultomtar och allt annat som exponeras för att få folk att bli köpgalna, så är i vart fall jag vaccinerad.

Det handlas som aldrig förr, julklappar, mat och dryck ungefär som om julen är slutet för vår jordiska tillvaro.

Graciela och jag är inte alls intresserade av julen, mer än att vi träffar barn och barnbarn. Men ingen julmat, nej hellre då pastarätter eller något annat som alla tycker om. Graciela är expert på pastarätter, som dotter till en italiensk pastafabrikör, så tillagar hon de mest välsmakande jag upplevt. Vi har heller inga juldekorationer, det har småbarnen hos sina föräldrar så det förslår.

Men jag lovar våra jular är precis lika trevliga och glädjefyllda som många andras och naturligtvis så får barnen julklappar, däremot inga vuxna.

Då var julen avklarad och jag kan fördjupa mig i mina mord igen.

Önskar er en behaglig torsdag

Ó  Nils Mohlin 19-11-28

Sjusovare i Kivik

Ibland försover jag mig ordentligt. Assistenten blev trött på mig och såg till så att jag kom upp 10.30. Matte hade gett honom frukost och morgonturen, annars hade han nog sett till att jag kommit upp tidigare. Men så kan det bli när jag skriver till tre på natten.

Kaffe, snabbdusch och hasta iväg med kryckorna och Felipe i hälarna. Assistenten i bilen och vi drar i väg till dagens första möte, ärenden i banken, fler möten och sedan hälsa på en rullstolsbunden man i Vik för en trevlig pratstund. Handlar, fixar middag och sedan iväg för att hämta matte på hennes arbete halv fem.

Den här sortens dagar går rackarens fort, men imorgon ställer jag väckarklockan.

Önskar er en härlig dag

Ó  Nils Mohlin 19-11-27

Assistenten Don Felipe

Simultankapacitet i Kivik

Ibland önskar jag att jag kunde skriva med en hand och måla med den andra. Om det nu är brist på simultankapacitet, som vi män sägs lida brist av, vet jag inte. Men förstå mig rätt, ibland när jag skriver håller jag samtidigt på med en målning i huvudet och vice versa. 

Det verkar smått rörigt, tankeflykt kanske eller rent av dags för en kopp kaffe och en paus.

För det mesta så håller jag tankarna isär, så jag tror inte det är någon begynnande virrighet. Jag tar pausen, dricker kaffet, klappar om och leker en stund med assistenten. Vips har jag ny energi till att skriva eller måla och ha tankarna på det jag gör.

Det är redan onsdag imorgon och jag har inte tagit livet av någon sedan förra veckan. Men lugn det kommer, drygt tredjedelen in i nya romanen så har hjältarna fått upp ett spår som dom följer. Naturligtvis så måste jag jobba på så vi får se hur det går för dom. Klockan är strax innan midnatt och det är en ypperlig tid att skriva om mord och andra rysligheter.

Önskar er en skön nattsömn

Ó  Nils Mohlin 19-11-26

Syndare i Kivik

Syndare bötfälls även i Kivik, så tro inte annat. 

Jag har kört bil prickfritt i snart 57 år, men häromdagen var det klippt. Jag skulle köra Graciela till äldreboendet som hon är chef för. Här i hemmabyn har jag kört oändligt med gånger och vet att hastighetsbegränsningen är 40 kilometer. Vi sitter och pratar och rätt vad det är så stoppar en polis mig och jag blir invinkad på en sidoväg. Jodå jag hade hållit 53 kilometer och fick en böteslapp på 2400 kronor. Den vänliga kvinnliga polisen undrade om det var första gången.

Nej det hände en gång när det var vänstertrafik, men då kunde inte poliserna bevisa att jag kört för fort, så den gången räckte det med ett varningens ord.

Jo så var det den där förargliga fortkörningen i Danmark, som kostade mig 1600 kronor.

Vet inte om det är mina mordiska berättelser som gjort mig till en notorisk fartdåre, men jag lovar att göra bot och bättring.

Önskar er en fortsatt härlig vecka och kör inte för fort.

Ó Nils Mohlin 19-11-25