Don Felipes vardagsbekymmer

Don Felipe är snart femton månader och har efter fyra månader i Kivik etablerat sig väl och är oomstridd Kiviksboss. Tror inte det finns en tuva, fruktträd eller sten, som inte tillhör Don Felipes revir. Han är en mycket snäll, lugn och social herre, som har massor av kompisar både bland tvåbenta och fyrbenta. Undantaget är katter, som han absolut inte vill ha i Kivik, de kan flytta lite längre norrut, så han slipper känna den störande lukten av dom. Det finns en fräck gynnare, en tjockis, ser ut som katten Gustav i Jim Davis tecknade serie och han är minst lika oförskämd. Han går fram och tillbaka och stryker längs mitt staket på utsidan, retar mig och husse gör inte ett dyft åt det. Hundlivet kan vara komplicerat, men en dag skall jag överlista det skamlösa kattskrället konstaterar Don Felipe med ett bestämt skall. Snart åker jag ner till mitt hus i Spanien säger Felipe, jo matte och husse får också bo där och Cesar, mattes pappa heter så, det viktiga är att jag slipper den synnerligen irriterande kattjäkeln. Jag har eget pass med massa stämplar i säger Felipe med mallig uppsyn. Husse envisas med att förvara det, säger att det kostat en massa pengar, så jag får verkligen hoppas att han inte slarvar bort det.

© Nils Mohlin och Don Felipe 2016