Skrivandet är för mig
något absolut livsnödvändigt, att i ord och meningar bygga upp en berättelse om
alldagliga ting. Konstruera en skildring, en krönika, en novell eller en bok är
en spännande resa och tilltalas då läsarna, så har man också fått sin belöning.
Målandet fungerar på ungefär samma sätt man berättar något med pensel och
palettkniv.
Skrivkramp undrar en del
om man kan drabbas av, knappast då skrivkramp var något som drabbade de som för
i tiden skrev med vanlig penna. Skrivkrampen är nära besläktad med musarm och är
således en fysisk åkomma och har inget med brist på inspiration eller lust att
göra. Skrivblockering är däremot det korrekta ordet när en skribent tillfälligt
tappar förmågan att uttrycka sig. Om det nu handlar om prestationsångest eller
bristande inspiration, så lär det vara ett övergående fenomen. Nej jag har inte
drabbats av skrivblockering, det är snarare så att min kära fru Graciela och
jag har fullt upp med mäklare och flyttbestyr. Naturligtvis får skrivandet i
viss mån stå tillbaka, till dess vi är etablerade i ”Lilla huset på berget”.
Min nästa bok ”Svensson
och andra gubbar” var planerad för utgivning i december, men på grund av
tidsbrist lär det inte bli förrän till våren. Min nästa roman, som går under
arbetsnamnet ”Djävulen från Sujiantun” börjar så här:
”Zhang Kuan-Yin,
ställföreträdande lägerkommendant vid koncentrationslägret Sujiatun i Shenyang,
Liaoningprovinsen i nordöstra Kina, smällde ridspöet i skrivbordet. Mannen på
motsatta sidan ryckte till av nervositet, väl medveten om kommendantens
omdiskuterade grymhet. Endast ljudet från gammal takfläkts ojämna kamp mot den
mer än trettiogradiga värmen bröt pinsam tystnad medan Zhang Kuan-Yin spände ögonen
i överläkaren Chén Jiang.”
Planerad release höst
2015.
Ja detta var lite av vad
som händer i skrivar- och målarlyan.
Önskar er en inspirerande och
angenäm vecka.
Nils Mohlin
© 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar