Plocka ut och plocka in i Kivik

Sommarvädret har varit lite av att plocka ut grejor och plocka in grejor. I mitt fall handlar det om elverktyg, kap och gersåg, cirkelsåg och andra maskiner jag använt till däcken. Uppehåll visserligen, men med en del mörka moln på avstånd, men inget utlovat regn i väderleksrapporten. Så ut med maskinerna och koppla in dem, sågar till första biten och känner tunga droppar på hjässan. Blir nog inte så mycket tänker optimisten Nils när tunga molns uppfattning är den motsatta. Dropparna blir ihärdigare och är snart en rejäl skur, så en presenning över maskinerna och in i uterummet och en kopp kaffe i väntan på uppehåll.

I juni var det annorlunda med många soliga dagar och varmt, vilket då begränsa arbetsinsatsen till ett antal timmar på morgon och förmiddag.

Men jag skall inte klaga, har inte direkt någon brådska och det är inte så mycket som återstår. Endast det så kallade finliret, räcken och lite detaljer som skall fullborda det hela, snickarglädje om man så vill.

Tycker det varit en sympatisk sommar så här långt och vi har augusti kvar som ofta kan bjuda på fint väder.

En fortsatt fin sommar till er

 

Ó  Nils Mohlin 20-07-30

Mafioso

Minns när jag 12 kanske 13 år gammal köpte en bok som handlade om Al Capone (1899-1947) och fascinerad sträckläste den under några dagar. Först senare förstod jag att det inte var fiction utan helt enkelt en någorlunda vederhäftig biografi, som handlade om en Maffiaboss uppgång och fall i USA. Med åren blev jag varse att maffia och organiserad brottslighet var vardagsmat inte bara i USA. Det fanns lite överallt i Italien med den ökända sicilianska maffian Costa Nostra och naturligtvis den colombianska med det mest kända namnet Pablo Escobar (1949-1983). Senare har bland annat familjen Colombo styrt brottsligheten i New York och tillsammans med andra familjer har dom 1200 medarbetare. De ägnar sig åt beskyddarverksamhet, konspiration, ocker, penningtvätt, mord, narkotika, utpressning, hasardspel och koppleri. Vi har under åren kunnat ta del av liknande brottslighet i många andra länder. Filmindustrin har under många årtionden hämtat sin inspiration från denna vedervärdiga brottslighet. En av de mest kända är förmodligen ”Gudfadern” med Marlon Brando och Al Pacino i huvudrollerna. Filmen baserades på Mario Puzos bok och han skrev även filmmanuset.

Världen förändras och inte alltid till det bättre, vi behöver inte längre ta del av utländska nyheter, vi behöver inte se gangsterfilmer. Vi har hela skiten i Sverige och det riktigt ordentligt. Dagligen läser vi om mord, gänguppgörelser, narkotika, bedrägerier, koppleri, rån och mycket andra hemskheter.

Det som en gång fanns på långt avstånd från oss är numera globalt, vi har det in på knutarna. Politiker tjafsar och vässar lagstiftningen, medan gangster vässar våldet i en till syns ojämn kamp.

 

Lite tisdagsfunderingar

 

Ó  Nils Mohlin 20-08-28

 

 

Spöke och andra kusligheter

Första steget…andra steget…tredje steget och så fortsatte berättelsen till och med trettonde steget. Min äldre systers favoritspökhistoria i slutet på fyrtio och början av femtiotalet. Vad som egentligen skulle hända tror jag inte hon själv hade blekaste aning om. Som slutkläm på det mycket korta spökeriet improviserade hon fram de grövsta hemskheter ett barn kan tänka ut. Med spretande fingrar, utsträckta armar, uppspärrade ögon och med hår som for åt alla håll, hoppade hon runt utstötande ett skrik som slutkläm på den fasansfulla spökhistorien. Hennes inlevelse var stor och hon såg ut ungefär som hon satt sig i en kastrull med kokande vatten. 

Storögt betraktade jag skådespelet och undrade besviket ”Var det allt?”

Upprörda lyhörda föräldrar kom störtande, vände sig mot mig och undrade ”Vad har du nu hittat på?” Min syster slank iväg i den allmänna upprördheten och det dröjde ett tag till nästa spökhistoria. I vart fall tills min syster tänkt ut en ny konstnärlig iscensättning och vid nästa föreställning var det en klar förbättring.

Hon hade dragit ett gammalt lakan över sig och for runt i köket och serveringsgången utstötande väsande ljud, tills hon rammade kylskåpet och satte sig på rumpan med ett högljutt skrik. Föräldrarna kom störtande, slut på föreställningen och jag fick den där blicken.” Skärpning Nils!”

Det var spökhistorier för 70 år sedan, kvalitén och kraven förändrades med filmer som ”The Shining” 1980 med Jack Nicholson, Hitchcocks ”Psycko” 1960, ”Lidia” från 1990 med James Caan och Kathy Bates och ”Exorcisten” med Max von Sydow 1973.

Men okej min syster var väl som tolvåring 1950 inte ute efter någon skådespelarkarriär eller Oscarstatyett. Ändamålet var väl mer att försöka skrämma skiten ur sin odrägliga lillebror. Ärligt så var det den långsamma räkningen av trappsteg som fördärvade det hela, jag var förberedd. Hade hon helt utan stegräkning hoppat fram med lakanet över sig i mörkret, så hade kanske effekten blivit den önskade.

 

Ó  Nils Mohlin 20-07-26

Disträ ambivalens i Kivik

Med viss disträ ambivalens granskar jag hyllor och diskar i vår ICA butik i jakt på inspiration till välsmakande middag. Uppslagen är många men villrådigheten är större, dessutom är det fredag vilket kräver en gnutta mer engagemang.

Jag hyser beundran för alla som snabbt tänker ut och serverar nya rätter på bordet vareviga dag, år ut och år in.

Det är kul att laga mat och kanske det i sig bidrar till ökade krav på de egna kulinariska prestationerna. Jag är inte mer än en glad amatör, som älskar att experimentera vid spisen.

Efter Gracielas och min medverkan i matprogrammet halv åtta hos mig för nio år sedan tog det lång tid innan matintresset var på topp igen. Ett enda halvtimmesprogram som i realiteten var drygt 20 minuter när reklamen togs bort hade en inspelningstid på närmare 20 timmar. Det gällde värdkvällen de andra begränsades till cirka tolv timmar.

Men jag återhämtade mig och matlagningslusten kom tillbaka och jag skall ta mig tusan fixa till en riktigt hyfsad supé till kvällen.

 

Önskar er en härlig afton med en god måltid.

 

Ó  Nils Mohlin 20-07-24

Vegansk och annan mat i Kivik

En av Gracielas döttrar hälsade på och vi åt vegansk mat några dagar. Allt med stor kunskap tillagat av dottern, dessutom var det utsökt gott. Magen mullrade som en makadamkross i dagarna fyra, men i övrigt mådde vi förträffligt.

Jag har till och från i mitt liv ätit vegetariskt och blev ganska bra på att laga till det. Efter längre perioder så har abstinensen efter bland annat sill, fisk och skaldjur raserat mitt vegetariska leverne.

När Graciela arbetar är det jag som står för köket. Idag blir det en grönsakspytt med köttfäsrsås. Grönsakerna vill jag alltid ha med i någon form och gömmer dom ofta som en ingrediens i den rätt jag tillagar. Min fru är något sparsmakad vad gäller grönsaker.

I Gracielas hemland är uppfödning av nötkreatur mycket stort, vilket innebär att växande generationer föds upp på kött och naturligtvis sötpotatis och grönsaker. Nötköttet var billigt, medan fläskkött var dyrt. Således nötkött till frukost, lunch och middag.

Jag är uppfödd i Malmö och där serverades man sill och åter sill, ibland gamla höns och till äventyrs om ekonomin tillät det en köttbit eller köttfärs på söndagen. Annars blev den gamla hönan, kokt i timmar med desperat currykryddning, mängder av lök och förskönad med klibbigt ris som slank ner med currysåsens hjälp. Möjligen ett kokt blomkålshuvud som ledset gick ner i spagat på tallriken och purjolök lika tragiskt sönderkokt.

Min matlagning idag är en harmonisk och diplomatisk blandning mellan en stad vid Rio de la Plata och kusten längs Österlen. Något som påminner ganska mycket om vanlig husmanskost. Ibland med en inspirerande touch från det spanska köket.

 

Bon appétit

 

Ó  Nils Mohlin 20-07-23 

Älskade vatten i Simrishamns kommun

Med näst intill regelbundenhet utfärdas bevattningsförbud i Simrishamns kommun under sommarmånaderna. Inte vattna i trädgården, inte tvätta bilen, inte diska under rinnande vatten. Fylla tillbringare med vatten och ställa i kylen. Snabbt duscha av sig, stänga vattnet vid schamponering och därefter snabbt skölja av sig. Spara på vattnet när vi borstar tänderna och rakar oss. Tvätta så sällan som möjligt.

Det är verkligheten för drygt 19 000 bofasta i Simrishamns kommun. Simrishamns kommun får sitt vatten från grundvattenmagasin och produktionen är 1,9 miljoner m3 per år. Samtidigt arbetar kommunen hårt för att bygga ut VA nätet.

Enligt uppgift så förbrukar var person cirka 140 liter vatten per dygn, vilket blir cirka 2660 m3 per dygn eller närmare en miljon m3 per år. Resterande 900 000 m3 skall turism och företag dela på.

Det är svårt att få fram en exakt statistik över antalet turister på Österlen men enligt P4 Kristianstad 

 

"Österlen lockar fler turister än nånsin

Publicerat fredag 14 juni 2002 kl 11.20

ÖSTERLEN. Sydöstra Skåne har klättrat upp till en andra plats i statistiken över vilka svenska resmål som mest ökat sitt besökarantal under de senaste åren.
Förra året ökade omsättningen på stuguthyrningen med en halv miljon kronor.

I år har man redan ökat och passerat den siffran. I Skånes turistråds statistik över gästnätter ligger nu Simrishamns kommun i topp. Och snart ska 100.000 danska hushåll få e-postreklam om Skåne och Österlen."

 

Här någonstans brister ekvationen för mig. Låt säga att 40.000 (Med reservation för siffran, då jag inte vet någon exakt) turistar i Simrishamns kommun under 20 dagar och då förbrukar 112 000 m3. Skulle antalet turistande vara 100.000 ryker det 280.000 m3 vatten. 

Om inte VA nätet läcker som ett såll borde de fast boende kunna få behålla sitt vatten under sommarmånaderna.

Snälla låt oss bofasta få dricka vårt vatten, duscha, borsta tänderna, raka oss och gå i rena kläder, kanske till och med få vattna någon dyrbar och exklusiv växt.

 

Ó  Nils Mohlin 20-07-22

 

 

 

 

 

Prylar och Loppis på Österlen

Skrev igår om de fasansfullt fula torkvindorna som ser ut som uppspända trasiga paraplyer, sällan diskret placerade i trädgården. 

Osökt kommer jag att tänka på prylar. Alla har vi prylar antingen vi behöver dem eller ej. Nu tänker jag inte på datorer, mobiler, TV apparater och liknande grejor, vilka mer eller mindre är en nödvändighet i dagens samhälle.

Det finns onödiga prylar, bra att ha prylar, prylar till bilen, prylar till köket, ja helt enkelt prylar i det oändliga.

Köket har absolut en del nödvändiga prylar. Kaffekokare överst på listan, vattenkokare ibland, likaså brödrost, kanske smörgåsgrill, våffeljärn möjligen några gånger om året, stavmixer använder jag rätt ofta.

Sedan finns där längst in i skåpet en blandare för glass och fruktdrinkar, visste knappt ens att den fanns. Degblandare är helt okej eftersom Graciela bakar ibland. Säkert finns där mer om jag gör en djupdykning i skåpen.

Prylar är något som elektronikkedjorna förser oss med antingen vi behöver dem eller ej. Ni vet det där med ”årets julklapp” som dom alltid försöker pracka på oss. En del används, en del hamnar längst bak i ett skåp och många slutar sina dagar på en loppis.

I verkstaden har jag ganska mycket verktyg och maskiner. Det är inte prylar, jag använder allt, tycker det är roligt med projekten och fixa med huset. Där finns hittills inget onödigt. Nog pratat om det.

Men mycket av allt det där som vi anser oss behöva är tämligen onödigt, tar en jäkla massa plats och hamnar därför till sist på en loppis.

Vi passerar många loppis när vi tar en tur på Österlen och häromdagen körde vi förbi en skylt där det stod ”DESIGNLOPPIS”. Lät annorlunda, bra och mer prisvärt.  Men allt har väl från början designats av någon? 

Mördande reklam ända in i prylarnas sista skälvande motorgnissel innan det hamnar i kommunens container för trasig elektronik.

 

Ó  Nils Mohlin 20-07-22