Tid för eftertanke

En overklig och skrämmande realitet vi befinner oss i. Något som ingen av oss upplevt, vana som vi är att fritt kunna röra oss i landet och i världen.

Vi lever i näst intill undantagstillstånd, en nödvändighet för att begränsa virusets framfart.

Sjuttioplusare skall hålla sig isolerade med minimala sociala kontakter, även om jag i tidigare inlägg skämtat om min egen rastlöshet, så tar även jag detta på största allvar.

Inför stundande påsk och skollov vädjas det nu om att folk skall tänka sig för och avstå från att resa till och från storstadsregioner. Det nämndes till och med att vissa experter vill försätta Stockholm i karantän.

Bortsett från allvaret i pandemin, så följer i dess spår katastrofala ekonomiska smällar för mängder av företagare. Vi kommer få stor arbetslöshet, igenslagna butiker, restauranger och mycket annat och vakna upp till en helt annorlunda vardag än den före Corona. Det kommer att ta lång tid för Sverige och världen i övrigt att återhämta sig när väl viruset är besegrat. En tid då vi alla måste göra vårt bästa.

Vi måste vara lyhörda och följa experternas råd och alla hjälpas åt för att begränsa verkningarna av denna skoningslösa pandemi.

Gynna småföretagarna i vår närhet, handla i våra butiker och göra det bästa av situationen.

Avslutningsvis en eloge till sjukvården och alla de som kämpar för att hjälpa oss alla.

Ó  Nils Mohlin 20-03-19

Bus i Kivik

Så här inne på sjätte veckan promenerandes utmärkt med en krycka och ibland dristar jag mig till att släppa den också. Men Graciela förmanar mig ”Var nu lite förståndig och använd en krycka ett tag till! Och var försiktig!”

Det värsta är all den förbaskat uppdämda energin som måste få utlopp. Visst jobba, skriva, läsa och promenera med Felipe. En höftledsoperation innebär ju inte att man känner sig sjuk – tvärtom så är det inget fel på hälsan. Det är ungefär som att köra in med bilen till verkstaden och få den reparerad. Nu har jag blivit reparerad med en knäprotes och en höftprotes i högerbenet och går ett antal mil till. Så snart jäklar i hoppet skall jag vara igång och fortsätta med det avslutande och sammankopplande mellandäcket i trädgården.

Så fick vi det här förbaskade Coronaviruset och beskedet att alla sjuttioplusare skall hålla sig inne. Inte sjutton gör det saken bättre. Så fort jag sticker ut nosen blir jag uttittad ungefär som om jag är självaste upphovet till eländet.

”DU ÄR ÖVER SJUTTIO!” läser jag i alla förmenta blickar och smyger längs väggar med Felipe hack i häl.

Jag vill hitta på bus och vara olydig!

Ó  Nils Mohlin 20-03-19

Energin pockar på

Som sjuttioplusare med utegångsförbud medan coronaviruset härjar i landet, så får jag ju tid till både det ena och andra. Jag sköter mitt jobb via mail och telefonkontakt, jobbar med andra ord hemifrån. Jag får avvakta ett tag till innan jag ställer mig framför staffliet, skriver gör jag en hel del och läser de böcker jag köpt på mig, som står olästa på hyllan.

Promenaderna med assistenten går lysande i går blev det två halvtimmesrundor och i morse en fyrtio minuters runda. Så snart skall vi vara tillbaka i ordningen med tre ordentliga rundor per dag. Hundar är underbara, jag använder än så länge en krycka utomhus och Felipe stannar ideligen upp för att kontrollera så att allt är okej och att jag hänger med. 

En eloge till kirurgin i Hässleholm, jag har fått ett nytt liv utan smärtor, kan sova ordentligt på nätterna och har redan efter fem veckor mycket bra rörlighet i benet.

Jag minns när jag gick på Högre allmänna läroverket för gossar (numera Latinskolan) 1955 eller möjligen 56, så grasserade om det var asiaten eller något liknande. När jag och ett par killar till var ensamma kvar tillsammans med adjunkt Ola Håkansson. Stängdes skolan under en vecka, vilken lycka man som elva – tolvårig pojke tyckte det var.

Samma fenomen inträffade när jag gjorde min militärtjänst på Ing 2 i Eksjö. Vårvintern 1964 blev i stort sett 600 man sjuka. Jag hamnade på garnisonssjukhuset tillsammans med en massa kamrater och vi hade väldigt roligt influensabesvären till trots.

Det som grasserar nu är betydligt allvarligare i synnerhet om man inte är tjugo år längre.

Jag har faktiskt varit olydig idag och trotsat utegångsförbudet, inte bara för hundpromenad. Jag besökte vår lokala ICA handlare här i Kivik, visst är det bekvämt att få sina varor hemkörda. Men på något sätt så uppskattar jag att själv få plocka till mig det vi behöver. Den fantastiska personalen fyller hyllorna kontinuerligt, så här kan man till och med handla toapapper.

Ó  Nils Mohlin 20-03-18

Jag väntar med vinterbadet ett tag till

Husarrest i Kivik

Sjuttioplusare skall hålla sig inomhus fick vi reda på igår. Okej med telefon och mail kan man sköta det mesta. Man skall inte hälsa på folk, inte vistas i folksamlingar, inte gå på restaurang och så vidare.

Nog är det en märklig situation vi fått i landet och omvärlden. Vad jag dock uppskattar i denna smått förvirrade tid är att saklig och lite mer korrekt information nu kommer oss till del. Domedagsprofetiorna, nattsvarta rubriker och spekulationer har fått ge vika för mer av det sunda förnuftet.

Men nog händer märkliga ting – hysterisk hamstring av toalettpapper och torrvaror – Obegripligt!

Italienarna är lite speciella, detta hårt drabbade land har långt mycket strängare restriktioner än vad vi än så länge har. Folk får inte gå ut, med få undantag. Ett av dessa är att hundägare får rasta sina hundar. Vad händer, jo hundägarna hyr ut sina hundar för mellan 10 och 25 euro per timme till alla som har lust att lämna hemmets isolering.

Det är inte bara sjukdomen som sådan som ställer till elände. De ekonomiska konsekvenserna blir katastrofala för alla företagare (toalettpapperstillverkarna undantagna). Ganska snart har vi påskrundan på Österlen, en av årets stora begivenheter i denna landsdel. Vad händer med den, blir det ens en påskrunda värt namnet. Tyvärr så tror jag inte det, i sådana här tider så tror jag att alla i första hand månar om sin hälsa.

Så kära vänner var förståndiga lyssna på alla kloka råd som kommer oss till del. Sålla bort alla fakenews på sociala medier och sköt om er.

Nu skall assistenten och jag ta morgonpromenaden, det är idag fem veckor sedan jag opererades och det går alldeles utmärkt att göra Felipe sällskap på hans turer.

P.S. Men tanke på italienarna. Jag hyr inte ut assistenten!

Ó  Nils Mohlin 20-03-17

Underbara lördag

Att vakna uppdämd av energi och utan smärtor fyra och en halv vecka efter operation är som ett himmelrike. Okej en och en halv vecka kvar med restriktionerna, inte göra si, inte göra så.

Det är lördag, solen skiner, stormen har bedarrat, vad mer kan man önska. Utelivet börjar pocka på, så idag tjuvstartar Graciela och jag lite med ett besök på en handelsträdgård i Ystad. Inget som Assistenten motsätter sig, det kanske blir ett prydnadsträd till och träd oavsett sort, har han ett speciellt förhållningssätt till i synnerhet de på stam.

En underbar frukost tillsammans med min älskade fru och Assistenten förväntansfullt iakttagande – ”Vad skall vi göra för spännande idag”?

Önskar er en underbar lördag

Ó  Nils Mohlin 20-03-14

Jäklar i hoppet

Nu gott folk är jag snart i full gång igen. I dag har jag varit i Simrishamn, varit i vår Ica butik och handlat och en massa annat. På tisdag är det fem veckor, alltså återstår en vecka med restriktioner. Klarar mig bra med en krycka nu och snart ersätter jag den med en käpp. Efter tre månader skall allting fungera perfekt enligt expertisen. Jag känner mig jättenöjd redan nu, helt smärtbefriad, springer runt som jag inte kunnat på ett par år. Beter mig ungefär som en nyutsläppt kalv på grönbete.

Nu väntar arbete, skriva, måla, snickra och promenader med kompisen Don Felipe. Och i juni kör vi till Spanien om dom fått rätt på det jäkla Corona viruset.

Härliga tider!

Ó  Nils Mohlin 2003-03-13

Roliga saker hända i Kivik

Jag fick precis reda på att mina målningar ”Three torso” som såldes på en utställning 2007 nu har hamnat i Dubai hos för mig okänd köpare. 

Inspirationen till målningarna fick jag av arkitekten Santiago Calatravas Turning Torso, där han i sin tur inspirerats av människokroppen.

Ibland förvånas man över vilka vägar ens målningar kan ta och jag vet nu att jag finns representerad i Singapore, Wien, Tyskland, Spanien och Dubai, kanske på något ställe till som jag inte har vetskap om.

Ó  Nils Mohlin 20-03-10