Annorlunda påsk

En lite annorlunda påsk, lugnt, stilla och tyst. Enstaka grannar påtar i sina trädgårdar och det blir samtal på behörigt säkerhetsavstånd. En del uttrycker oro, andra pratar allt mellan himmel och jord. Även om vi här i Kivik är gynnade med förhållandevis stora trädgårdar och härliga promenadstråk, så är det sig inte likt. Många väljer att stanna inomhus, en del går med tunga steg och nedböjda huvuden, andra mer bekymmerslöst och njuter av naturen som vaknat till liv.

Naturligtvis följer jag alla nyhetssändningar och tar del av den smått kusliga framfart som viruset har.

Jag och Graciela tillhör nog den typ av människor som trots läget försöker göra det bästa av var dag. Någon tur ner till huset i Los Alcázares blir det säkerligen inte i år. Men vi har så mycket annat att glädjas åt och lever ett rikt liv trots isolering. Vi har varandra, våra gemensamma intressen och kontakter fungerar också via telefon.

Jag hoppas att ni alla har det bra i er isolering, tänker positiva tankar och gör bra saker.

Hälsningar från oss i Kivik med några bilder från förra sommaren

Ó  Nils Mohlin 20-04-12

Kan du bestämma dig någon gång?

Assistenten har tre sängar, en i vardagsrummet, en i ateljén och en i vårt sovrum. Sängarna är viktiga på kvällar och nätter, dagtid kan han ta sig en lur lite var som helst och gärna i en solig hörna.

När klockan börjar närma sig åtta på kvällen så ordnar Felipe till sin säng i vardagsrummet och bara det är en hel ceremoni. Vid 22 – 23-tiden brukar Graciela och jag dra oss tillbaka. Ibland tar jag en vända om ateljén och kollar upp programmet för kommande dag. Med en ljudlig suck följer Felipe mig med blicken och kommer efter. Ceremonin med sängen upprepas i ateljén och assistenten lägger sig till ro på nytt. Tjugo minuter senare går jag till sovrummet och Felipe kommer efter ytterligare fem. Han står och blänger på mig och kontrollerar tills jag dragit täcket på mig – ”Kan du hålla dig lugn nu”?

Ny ceremoni med säng nummer tre och assistenten lägger sig med en demonstrativ suck och ett vakande öga på mig.

Assistenten och jag önskar er en härlig dag!

Ó  Nils Mohlin 20-04-09

Påskvecka i Kivik

På något märkligt sätt så vänjer man sig vid det mesta, så även karantäntillvaron i viss mån. Assistenten och jag har ju våra projekt och påskdagarna skall jag kapa upp närmare hundra spjälor till det nya balkongräcket. Sedan kommer byggfirman, river det gamla och sätter upp det nya. Jag får inte springa på stegar och ställningar längre, jag har för många proteser. Robot ben var det någon som kallade det för.

Det blir lite annorlunda påsk, Graciela, Felipe och jag ensamma med ägg, sill, potatis och vad mera som tillhör påskbordet.

Man skall inte förglömma trädgård och den vackra natur vi bor i, med alla fantastiska promenader som Kivik bjuder på. Nu börjar mitt robot ben komma igång ordentligt åtta veckor efter operationen och sedan en dryg vecka behöver jag vare sig kryckor eller käpp på våra turer.

Det är intressant att se och höra vad många företar sig under sin karantän. Sysselsättningsförmågan är stor och det häftigaste, men förmodligen också det mest knasiga är väl ändå mannen som springer ett maratonlopp i bostaden.

Även om jag fortfarande hade kunnat springa, så tror jag inte att jag fallit för frestelsen att springa maraton i hemmet. I Italien sjöng och spelade de från sina balkonger, ett fantastiskt initiativ.

Avslutningsvis Folkhälsomyndighetens råd är inte frivilliga, de är bindande. Det tror jag de flesta av oss både accepterar och följer.

Assistenten Don Felipe och jag önskar er en riktigt glad påsk!

Ó  Nils Mohlin 20-04-07

En bild från Spanien

Assistenten i högform

Förra sommaren

Isabell (Lallatjo)

Välkommen sol

Toppenväder i Kivik, ingen blåst längre, sol och lätta moln, termometern klättrar uppåt. De närmaste dagarna skall enligt meteorologerna bjuda på sol och mer värme, så vi kanske får en riktigt fin påsk.

Trädgården vaknar till liv, trädgårdsmöbler åker ut och kaffepauser kan avnjutas i efterlängtat solsken.

Det putsas och fejas lite överallt i trädgårdar och vi behöver sol och värme efter en, om än inte kall, så väldigt regnig vinter.

Själv förbereder jag med assistentens hjälp lite snickeriarbeten som skall göras, nytt balkongräcke och tredje etappen av altanprojektet. Vi har fullt med projekt inför säsongen och kommer inte att vara sysslolösa.

Men nu har jag lovat Graciela en tur med den nya bilen.

Önskar er ett härligt veckoslut.

Ó  Nils Mohlin 20-04-04

Ny vecka

Soligt väder om än lite bister vind. Marken snöpudrad i morse, vilket snabbt försvann när solen skrämde bort det vita. 

En ny karantändag som det gäller att göra bästa möjliga av, så assistenten och jag har jobbat undan på kontoret. Ringt alla samtal, besvarat mail och avslutat en del som legat över mig. 

Vi planerar för ett nytt Balkongräcke, nio meter långt och med tanke på att jag både har knä och höftprotes är det inte så lämpligt att jag kättrar på stegar och ställningar. Dessutom förbjuder Graciela det, så en lokal byggfirma kommer och fixar det i vecka 17.

Men projekten i markplan skall jag fixa bland annat det kompletterande altandäcket och lite annat.

Vare sig assistenten eller jag saknar sysselsättning i denna märkliga tid och vid dåligt väder fortsätter jag med min sjätte bok.

Under rehabiliteringen har jag också hunnit läsa ett stort antal böcker, vilket är ett underbart tidsfördriv, men nu börjar våren tränga på och utelivet i trädgård och våra promenader prioriteras.

Hoppas ni alla mår bra och har en meningsfull sysselsättning.

Ó  Nils Mohlin 20-03-30

Härliga söndag

Bister start på assistentens och min runda denna söndagsmorgon. Marken pudrad av snö, plus en grad och hård östlig vind som ligger på från Hanöbukten. Men ändå skönt och faktiskt min första tur helt utan gånghjälpmedel. På tisdag är det sju veckor sedan jag blev opererad och jag är överlycklig över vilken tur jag hade. Egentligen skulle jag ha opererats den 26 mars, men beroende på de smärtor jag hade och knappt kunde förflytta mig ens med två kryckor, så akutopererade de mig den 11 februari. Sedan dess har flertalet operationer ställts in, utom vad det gäller livshotande tillstånd.

Covid-19 dominerar vår vardag antingen om vi som 70 plussare håller oss hemma eller tillhör alla de som tappert kämpar mot viruset. Alla livsmedelshandlare som ser till så att vi har mat i våra butiker. Jag besöker vår ICA handlare i Kivik två gånger i veckan och ser hur Ola och hans personal kämpar med att hålla hyllor välfyllda och det lyckas de förträffligt med. Möjligen syntes det märkliga hysterin gällande toalettpappershamstringen under några dagar när hyllorna gapade tomma.

Har man som Graciela och jag sitt andra hem i Spanien, så följer vi naturligtvis den skrämmande utvecklingen där också. All planering om att köra ner till vårt hus i Los Alcàzares har vi tillsvidare lagt på hyllan.

Ingen vet hur detta utvecklas, hur allvarligt det blir i Sverige. Vi kan bara följa rapporteringen och följa de råd och anvisningar som ges. Sverige får kritik från omvärlden för bristen på tvingande åtgärder och att vi i allt för hög grad förlitar oss på människors sunda förnuft. I Italien och Spanien har tvingande åtgärder införts och de är bland de hårdast drabbade.

USA kom lite sent på banan när Donald Trump avfärdade det hela som en vanlig influensa som snart går över. Situationen utvecklades betydligt annorlunda trots att Trump anser sig vara USA:s smartaste person.

Vi kan inte mycket annat göra en avvakta, umgås med den del av familjen vi har hemma, ta stärkande promenader, vinka till grannar och pyssla i våra hus och trädgårdar.

En eloge till alla de som kämpar så tappert, vårdpersonal, de som tillhandahåller mat och andra förnödenheter, myndigheter och till alla de som förser oss med vederhäftig information.

Jag tycker alla vi som följer råden också kan vara värda en eloge och till de som inte är bekanta med sunt förnuft vill jag säga. Ni vet inte vad ni utsätter andra och er själva för.

Jag önskar er en skön och stillsam söndag, njut av vår vackra natur, tänk positiva tankar och håll er friska.

Ó  Nils Mohlin. 20-03-29

Härliga lördag

En fantastiskt solig lördag, avsedd att vistas ute. Lapa D vitamin, promenera, påta i trädgården, snickra lite eller bara njuta av naturen. Assistenten Don Felipe älskar våren när det riktiga utelivet börjar. Med köksdörren öppen springer han genom uterummet och vidare på sina rundor i trädgården. Den lycka han visar när inte köksdörren behöver stänga ute kyla är obeskrivbar. Där ligger kosläppen i lä, han studsar, hoppar elegant över rabatter och andra hinder, snurrar runt och springer med en fart som skulle få vilken löpare som helst att blekna. Efter fem sex varv kommer han och sätter sig bredvid mig ungefär som ”varför springer inte du, nu när vi blivit utsläppta?”

Samtidigt som han tittar på mig, krafsar med tassen på mitt ben och ger ett lågt knappt hörbart skall.

”Ja Felipe det är dags för eftermiddagsrundan.”

Önskar er en fortsatt skön lördag och hoppas innerligt att ni håller er friska.

Ó  Nils Mohlin