Bloggportalen statistik

onsdag 4 december 2019

En fantastisk kvinna

Idag firar min älskade Graciela och jag tioårig förlovningsdag. Tio otroliga år har flutit förbi, händelserika och fyllda med kärlek.
Det är få förunnat att leva i en sådan fin och kärleksfull relation som vår.
Älskar dig Graciela

Nils Mohlin 19-12-05


















måndag 2 december 2019

Don Felipe har ordet



Assistenten är min följeslagare i vått och torrt och han är med i många av mina små berättelser.
Men ibland känner han att han måste få mer utrymme och själv berätta.
Så varsågod herr Assistent.
”Jag är en stor och mycket ståtlig dvärgschnauzer fullt jämförbar med en Riesenschnauzer. Husse säger att jag är en mallig diva, men det är jag i min fulla rätt att vara. Jag blir fem år i april, jag fyller år på samma dag som husse bara så ni vet. Jag vaktar mitt hus här i Kivik, så matte och husse förstås, som jag låter bo här. Ibland vaktar jag mitt hus i Los Alcázares och där är jag kompis med alla spanjorerna. Det är faktiskt jag som bestämmer här i Kivik, även i Spanien när jag är där, även om husse påstår något annat.
Det var allt för idag och jag avslutar med några bilder från min valptid.”

”Många hälsningar från Don Felipe, ja husse han hälsar också.”

Ó  Nils Mohlin 19-12-03


foto: Carina Österkvist





Ny vecka även i Kivik

Assistenten har återhämtat sig efter vårt gästbesök och är i sitt vanliga härliga esse. Behjälplig med allt försöker han till och med hålla ordning på mina kryckor. Skrivandet är han till syns allt emellanåt väldigt engagerad i och lyssnar andäktigt när jag läser några rader för honom. Jag berättade för honom att det är dags att planera ett nytt mord och det var tydligen bra för han vifta ordentligt på svansen. När jag börjar fördjupa mig i detaljer, så tröttnar han på mitt babblande och hämtar sin älsklingsboll, som matte städade undan när vi hade gäster. 
Vi bor inte så många kilometer från skjutfältet i Ravlunda. Där militären har en övning just nu och när luftvärnet brassar på, så blir Assistenten riktigt förbannad och vill att vi skall åka dit och tala förstånd med dem.
Det är inte helt enkelt att förklara att dom bryr sig inte om oss utan skjuter hur mycket dom vill.
För min del som har hörapparater på bägge öronen är det väldigt praktiskt att bara kunna stänga av dem
Trots skjutandet så kommer veckan att flyta på precis som vanligt även i Kivik.

Assistenten och jag önskar er en skön vecka.

Ó  Nils Mohlin 19-12-02

olja 2016


olja 2017


Assistenten



söndag 1 december 2019

Schysst besök i Kivik



Assistenten ligger och sover vid min sida i skrivarhörnan. Gästerna har åkt hem och Don Felipe är med all rätt trött. Schyssta gäster tycker han, de hade godis med sig och följde honom på både kvällsturen och morgonrundan. Ompysslade och klappad hela kvällen var han centrum för aftonens umgänge. 
”Det tar ut sin rätt att vara social, så den här dagen tar jag igen mig.” Tycks Assistenten mena när han tittar på mig och med en ljudlig suck lägger sig till ro.

Assistenten och jag önskar er en härlig söndag

Ó  Nils Mohlin 19-12-01

lördag 30 november 2019

Gäststök i Kivik

Assistenten och jag har sökt skydd i vår skrivarhörna, huset förbereds för Stockholmsgäster lite senare idag. Don Felipe tycker att allt är bra precis som det är och anser det helt onödigt att samla hop leksaker, skaka hans sängar och bollarna ”Rör dom inte!” uttrycker hans blick.
Att sedan dammsugaren åker fram och för ett herrans oväsen trots att den blir utskälld, gör inte saken bättre.
Assistenten tittar på mig, ni vet med den där blicken ”oss grabbar emellan” som om han undrar är hon inte klar snart.
Jodå lugnar jag min ständige följeslagare med ”Hon är snart klar, gästerna kommer om en timme.”
”Skönt är det folk jag känner, eller skall jag vara misstänksam mot dem?” Tycks assistenten undra.
”Du känner dom!” Lugnar jag Don Felipe med och han går ut i köket när han inte längre kan nonchalera ljuvliga dofter som sprids från spisen.

En fortsatt trevlig lördag önskar assistenten och jag.

Ó  Nils Mohlin 19-11-30


torsdag 28 november 2019

Helt vanlig fredag i Kivik


olja 2016


Fredag är absolut ingen Black Friday hos oss i Kivik utan en högst normal och trevlig fredag. Assistenten far runt med en av sina älsklingsbollar och ibland får jag vara med när han kommer och ger mig den.
Vi håller på att fräscha upp köket, ny kyl o frys satte vi in efter segdragen dialog med leverantören. Men det ordnade sig till sist. De gamla tapeterna är nedrivna och snart kommer en målare och hjälper oss att sätta upp renoveringstapet, måla och som en extra knorr på det hela en lite speciell väggdekoration. Även om jag har gjort en del offentliga utsmyckningar, så är det inte jag som ligger bakom ”knorren” i köket. Men jag återkommer med bilder i december när allt är klart. 
Nästa projekt blir Gracielas och mitt sovrum, men först ”håller vi jul.” När det våras så skall altanprojektet färdigställas om jag fått ny höft.
Naturligtvis skriver jag även på fredagar, mellan andra förpliktelser. I mina tre thrillers så har tagit livet av en förfärlig massa människor. Jag har använt mig av giftspindlar, ormar, knivar, pistoler, rep, gift, strypsnaror och en del andra mer eller mindre raffinerade metoder. Det där med att ta livet av folk kräver faktiskt en del tankearbetet, det går inte att busa på hur som helst. Nej det måste ske med en viss finess, en förstagångsmördare kanske klantar till det. Medan proffs ser till att leverera med bravur, nästan så att liket kan känna sig nöjd med resultatet.
Då var morden avklarade och jag skriver vidare på en rysare som kommer ut om cirka åtta månader.

Jag önskar er en härlig fredag och weekend

P.S. Det är faktiskt bara i mina böcker jag tar livet av folk. Jag är inte speciellt mordisk av mig, det allvarligaste brott jag gjort mig skyldig till var en fortkörning för ett par veckor sedan.

Ó  Nils Mohlin  19-11-28


olja 2016


olja 2016


mord m.m. 2019


Assistenten Don Felipe 2019







Vakna författaredjävel!



Redan torsdag och idag kom jag faktiskt upp i lite mer acceptabel tid. Något assistenten noterade med vild glädjedans och allehanda ömhetsbetygelser.
Assistenten och jag pratar en hel del med varandra och han svarar med olika utdragna läten, ungefär som ”Jag instämmer bara jag får lite godis.”
Snart jul, 26 dagar till julafton och affärsmännens årliga säljcrescendo. Först drabbas vi av Black Friday och en brevlåda som dignar av reklam. Efter det accelererar köphysterin till att slå alla tidigare rekord. Efter att ha sett allt julpynt, förfärliga jultomtar och allt annat som exponeras för att få folk att bli köpgalna, så är i vart fall jag vaccinerad.
Det handlas som aldrig förr, julklappar, mat och dryck ungefär som om julen är slutet för vår jordiska tillvaro.
Graciela och jag är inte alls intresserade av julen, mer än att vi träffar barn och barnbarn. Men ingen julmat, nej hellre då pastarätter eller något annat som alla tycker om. Graciela är expert på pastarätter, som dotter till en italiensk pastafabrikör, så tillagar hon de mest välsmakande jag upplevt. Vi har heller inga juldekorationer, det har småbarnen hos sina föräldrar så det förslår.
Men jag lovar våra jular är precis lika trevliga och glädjefyllda som många andras och naturligtvis så får barnen julklappar, däremot inga vuxna.
Då var julen avklarad och jag kan fördjupa mig i mina mord igen.

Önskar er en behaglig torsdag

Ó  Nils Mohlin 19-11-28