Herr Svensson har många hobbys.
Matlagning toppar listan, som det senast tillkomna intresset och vid kanalernas matlagningsprogram är Svensson klistrad vid teven.
Läsa recept innan han släcker på kvällen är obligatoriskt, liksom efterföljande mackor när hungern vrålar högre än sömnbehovet.
Svensson blickar euforiskt mot sina gudar Leif Mannerström, Erik Lallerstedt, Jan Boris Möller, Tina Nordström, Tareq Taylor och många fler. I köket har han porträttbilder av flertalet och de tittar kritiskt ner på hans ambitiöst spretande kulinariska ansträngningar. Med ofta milt uttryckt, katastrofala resultat.
Mat och matlagning är för tillfället Svenssons religion. Inget tal om saken. Vid grytorna känner han sig som sina högt stående idoler, som en kreatör och låter fantasin flöda.
Naturligtvis vill Svensson göra som sina förebilder, att med en elegant knyck på handleden vända pyttipanna och pannkakor i luften.
Pyttipannan fick Svensson sopa upp från golvet och rester av pannkakan syns fortfarande i taket.
Att slaviskt följa recept är inte Svenssons likör. Om det är kött, fisk eller grönsaker som skall tillagas, så smakar han på alla dyrt inhandlade kryddor och tillbehör först. Tar sedan bara av det som tilltalar honom smakmässigt, vilket gör att de färdiga rätterna allt som oftast haltar lite i smakupplevelsen.
Det som förändrade Svenssons vana att smaka på allting var en burk Sambal Olek. Svensson tog en rejäl sked av den mörkfärgade pastan och for sedan runt lägenheten som en eldsprutande drake.
Svenssons mamma, sjuttiofemåriga fru Svensson bjuds ibland in för att tillsammans med sonen avnjuta någon av hans tillagade gourmetmåltider.
”Räcker det inte med att vi tar en kopp kaffe?” Frågar fru Svensson i vädjande ton eller: ”Jag kan inte idag, måste träffa mina väninnor!”
”Ni träffades ju igår”, genmälde Svensson.
”Vi hann inte bli färdiga.”
”Vadå färdiga? Ni är ju pensionärer hela bunten!”
Då brände mamma till med: ”Hur går det med din träning? Du har väl gått ner några kilon nu? Ät inte för mycket lilla gubben!”
”Ger mig fan på att hon är i maskopi med den djävulske tränaren på gymmet.” Mumlade Svensson efter samtalet.
”Fan jag ringer kompisarna. Här finns mat till ett helt kompani. Dom brukar inte vara nödbedda.”
”Vad blir det för käk?” Undrade Kalle, vis av erfarenheter från Svenssons kök.
Svensson levererade en lång beskrivning, som Kalle inte förstod värst mycket av. Men tänkte, ’det låter inte speciellt hälsosamt.’
Två timmar senare satt fyra glada kamrater och åt det sista av färdigmaten från kvarterskrogen.
Ett nedsläckt och skövlat kök med intorkad mat, som Svensson själv för skamskull provat ett par skedar av innan han instämde i kompisarnas förslag om mat från krogen.
Morgonen därpå var köket hjälpligt städat. Soporna klara att bära ner och överst tronade ett antal kända kockars anleten.
”Fan ta er!” mumlade Svensson och lät Mannerström tillsammans med hela gänget försvinna i soptunnans gap.
C. Nils Mohlin 2022-01-11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar