Nu är det ganska så exakt
tio dagar sedan vi flytta in här, allt har flutit planenligt, saker och ting
börjar hitta sina platser. Med andra ord det börjar bli vardag i Kivik. I och
med det så undrar jag naturligtvis vart trollen tagit vägen, har inte sett
röken av dem sedan vi kom ner till vårt nya boende. Men när jag steg upp i
morse så såg jag en med faluröd färg textad skylt på gäststugan.
”Kivikstrollet Carl Gustav (F.D.
Järlåsatrollet) m.m. Mottagning enligt överenskommelse, annars går det bra att
komma lite när som helst. Specialist inom trolleri, sprängning, månfärder och
lite annat.”
Jaha där har vi honom, tänkte
jag, tog kaffekoppen med mig ut i uterummet och med näsan tryckt mot
glaspartiernas utsida satt Klumpeduns på rumpan och tittade in.
I Järlåsaskogen var det inga
större problem att vara kompis med ett par troll, det märktes liksom inte. Men
nu befinner vi oss på Österlen, absolut inte mycket skog om vi bortser från äpple
odlingar, men det är knappast att betrakta som skog. Dessutom är Kivik
betydligt mer tätbebyggt än Järlåsaskogen. Jag öppnade upp glaspartierna i
uterummet och Klumpeduns mullrade ”Hej Nils.” ”Hej Klumpeduns jag skall snacka
med Carl Gustav.”
Jag förklarade för
Kivikstrollet att på den här orten fick dom allt se till att hålla en väldigt
låg profil och inte synas eller höras. Kivikstrollet förklarade för mig att han
var kompis med Obama, Putin en hel del andra och hade varit på månen. Vad
svarar man? ”Försök med tyst diplomati” föreslog Kivikstrollet. Det hela
slutade med att vi drack Zoegas Skånerost ute på gräsmattan, lagom till Kivikstrollets
första klienter började dyka upp.
© Nils Mohlin 2016 i Kivik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar