Svensson blir konstnär.

 

Svensson hade under lång tid funderat över om han  möjligen hade en konstnärlig ådra i sig. Det måste väl för sjutton finnas någon konstnär i släkten, som han ärvt lite talang efter.

Fram med familjealbumen, som genom nitisk mammas försorg sträckte sig ett par generationer bakåt i tiden. Svensson börjar att forska någonstans på 1910-talet efter sina eventuella möjligheter att avbilda i färg på linnedukar. Det första han ser är kortet av en sedan många år bortgången farbror till hans mamma. Men han hade då inte varit konstnär, förskingrat pengar och suttit i fängelse.

Bläddrar raskt vidare, tills han får syn på ett par gamla mostrar till mamman. En hattmodist och en florist, ja men det är väl ändå rätt nära, går genom tre album till och konstaterar att det konstnärliga blir inte bättre än modisten och floristen.

Men va sjutton alla de stora konstnärerna kan väl inte ha haft fullspäckat med förmågor i sina släkter.

Får börja på ruta ett tänker Svensson och anmäler sig till en kvällskurs. Efter två timmars tecknande med ritkol på en duk, så var duken svartare än en kolkällare. Den förbannade vasen, stilleben kallade kursledaren det, såg med lite fantasi ut som en förvriden gummifisk. Har du provat på det här tidigare undrade en smått irriterande ledare. - Du får nog öva en hel del.

Fan behövde han säga det så högt, samtidigt som han sneglar på kurskamraterna och till sin förtvivlan, ser en tämligen prydlig vas på alla dukar. Fan är dom ättlingar till Picasso hela gänget. Kurskvällen avslutas med att deltagarna får en lista på vad de skall handla för färger till nästa kursträff. Vaserna skall nämligen målas då med tydliga ljus och skuggförhållanden. Svensson tittar på listan - titanvit, cadium rött, umbra, bränd siena, ochra, prussian blue o.s.v. Va fan är detta för något, har de inte vanliga färger. Svensson får som hemläxa att ta vasen med hem och teckna den färdigt. På väg hem sätter han vas och den svärtade duken i en port och går in till kompisarna på stamstället. Med en öl i handen säger han kort. - Jag ger fan i det där med konsten, kursledaren såg inte ens ut som en konstnär. - Hur ser en konstnär ut?

Nils Mohlin
copyright 2013

Besök även min hemsida www.nilsmohlin.se