Nu är det jul igen - Vem fan är tomten?

 

En ovårdad, skäggig och kraftigt överviktig mansperson som med föräldrars goda minne lurat generationer av barn.

Är du riktigt snäll så kommer Tomten! Skall du sitta i Tomtens knä och berätta vad du önskar dig i julklapp. Alla större varuhus med lite självaktning brukar ha en sådan där utspökad otrevlig varelse.

Hade telningarna vid vilken annan årstid som helst krupit upp i knäet på en ovårdad, skäggig och kraftigt överviktig person. Hade samma föräldrar vrålat pedofil, slitit tills sig barnet, tillkallat polis och den civilklädde Tomten hade hamnat i arresten.

Tomten som i folktron hade övernaturliga krafter, ett vresigt temperament, som hämnades om man behandlade honom respektlöst. Han lär också ha en del gemensamt med vättarna, som bodde under ett träd.

I Sverige har vi för det mesta nöjt oss med den snälla varianten Tomtenisse, men inte alltid vi har även kallat honom Puke, vilket helt enkelt betyder smådjävul.

Föräldrar placerar sina barn med berått mod i knäet på en förfärlig smådjävul. Dessutom släpper in vederbörande på julafton och med bugningar och fjäsk föser de fram sina förskrämda småbarn för att hälsa på denna ruggiga varelse som till råga på allt frågar ”Har du varit snäll”.

Och det skall han fråga.

Inte nog med att denna gubbe kommer och skrämmer slaget på folk. Dess utom massproduceras figuren som julpynt i alla tänkbara material och storlekar med det enda gemensamma, att de alla är fruktansvärt fula och smaklösa.

På tal om Tomten, så in för julafton 2010 rånade två tomtar högvakten på slottet. Gav en av de unga vaktsoldaterna ett kok stryk och tog hans automatkarbin med sig.

Den unge soldatens barndomsjular, med tomten lär hastigt ha omvärderats.

Bilden av tomten fick sig en allvarlig knäck. Släden fylldes med rånbyte och Tomten manar på sina renar med en skarpladdad automatkarbin i knäet.

Så alla kära barn oavsett vad era föräldrar säger om Tomten, så tro inte ett dugg på dem, spring utav bara fan eller sparka honom på skenbenet.

Nils Mohlin

copyright 2011

Ett utdrag från min bok

 

www.nilsmohlin.se