Ordet ”Äntra”

Lika viktigt i en roman, som karaktärerna, vilket jag beskrev i går, är miljöerna.

Jag har snart kommit halvvägs i min nya spänningsroman och skall i veckan besöka Stenrosgården för att få en bra bild av exteriör och interiör. Jag kommer att placera en av huvudpersonerna i en lägenhet där, som han hyr under en dryg månad. 

Lika stor betydelse som karaktärer och miljöer har språket och jag erinrar mig en episod från 1956 när jag gick på Malmö högre allmänna läroverk för gossar. Numera kallad för Latinskolan. Vår adjunkt i svenska språket gav oss uppgiften att skriva en uppsats om ett lov vi nyligen haft. Det enda jag minns av uppsatsen var att jag skrev ”jag äntrade spårvagnen”. När uppsatserna några dagar senare återlämnades med ilsket röda bockar, kommentarer och korrigeringar, höll adjunkt Ola Håkansson en föreläsning för mig. 

”Mohlin man äntrar inte en spårvagn, man äntrar en båt. Man går på spårvagnen, går på tåget, stiger på cykeln, stiger in i bilen och äntrar båten.”

De orden etsade sig fast och har förföljt mig i 63 år och ordet äntra har jag alltid hanterat ytterst vördsamt sedan dess.

Till min förvåning kan jag allt som oftast läsa artiklar av journalister, som idag och sedan en del år tillbaka äntrar än det ena och än det andra. Min gamle lärare skulle rasat om han sett det.

Trevlig måndag till er alla

Assistenten framför sina hälsningar

Ó  Nils Mohlin 19-12-09

Söndagsfunderingar i Kivik

Ljuvliga söndag i Kivik även om det är gråmulet väder. Efter äventyret med Surströmmingen är inte assistenten speciellt intresserad av trädgården i vart fall inte den delen där matte preparerade sorkgångarna. Felipe tar en stor runda förbi och snarast blänger när han känner kvarbliven doft av surströmming.

Som romanförfattare så jobbar jag med olika karaktärer och personligheter som sätter avtryck i positiv eller negativ bemärkelse. Ofta lånar jag drag från någon sympatisk person jag mött när det gäller att skildra de goda. Jag tror också att vi alla någon gång i livet har stött på genuint onda personer, sådana som nästa ger kalla rysningar. De får ge gestalt åt the bad guys. 

En annan personlighet, som ibland kan användas är de som är så fulla av bitterhet att man mår dåligt av att träffa dem. Dessutom energitjuvar av guds nåde. Ett par sådana träffade jag för en vecka sedan och det gav verkligen en sur och bitter eftersmak, som satt i hela veckan. Bittra, snåla snyltare, som man egentligen inte alls bör träffa utan endast gör av snällhet och artighet. På ren jävelskap skall dom få ge gestalt åt ett par liknande romanfigurer.

Osökt funderar jag över det här med vänskap och det är något av det finaste som finns om den är äkta.

Vänner är de människor som ställer upp för varandra utan själviska baktankar. De finns där, bara goda och kärleksfulla och gör gott enbart med sin närvaro. Vi har ett antal av den sortens vänner och är oerhört tacksamma över det.

Ju äldre man blir, ju generösare bör man kunna vara med kärlek, empati, förståelse, visdom och kunskap. 

Ó  Nils Mohlin 19-12-08

HJÄLP! Min fru har handlat surströmming!

Lördagar är alltid lite speciella, Graciela är ledig och vi gör allt tillsammans. Vi var i Simrishamn och passade på att handla maten samtidigt. Eftersom jag går med kryckor så väntade jag i bilen när Graciela valde bland delikatesserna och jag vet att på lördagar blir det alltid något extra gott till middag, så mina förväntningar var högt ställda.

Väl hemkomna så lägger Graciela upp matvarorna på köksbänken. Jag stirrar djupt chockad, min älskade fru med italienska och spanska rötter har handlat surströmming. En tjock svälld burk med surströmming står och flinar åt mig mitt på bordet. Hur har hon ens en aning om denna för skåningar fasansfulla rätt? Hon hade fått ta hjälp av en expedit, som till sist hittat några undangömda burkar på lagret. En gång i min ungdom smakade jag surströmming och det ligger i mitt undermedvetna som ett svårt trauma.

Jag går och sätter mig och Graciela undrar vad som är på tok. 

”Menar du verkligen att vi skall ha surströmming till middag?”

Suckar jag.

”Nej det är väl ingen som kan äta sånt.”

Säger hon med sin underbara röst och ger mig en kram och fortsätter.

”Surströmmingen och chili skall jag använda till att jaga bort sorkarna med.”

Graciela är en mycket snäll person och stor djurvän, så det är helt otänkbart för henne att döda sorkarna. Hon hade läst på Google att surströmming är ett mycket effektivt sätt att skrämma sorkar på flykt.

Så nu sitter assistenten och jag vid fönstret och väntar på att få se ett lämmeltåg av sorkar och förmodligen grannar som ger sig iväg. Det luktar fan i trädgården.

En helt vanlig lördag hos oss.

Önskar er en härlig fortsättning på helgen!

Ó  Nils Mohlin 19-12-07

En annan värld

Tider förändras, samhället förändras och människan med dem. Ibland sker förändringar till det bättre och ibland till det sämre. Jag har många gånger tänkt att det på sitt sätt är ganska tragiskt att man inte föds med den visdom och kunskap man har vid sjuttiofem. Men så är det inte, jag kan höra min far säga ”Lyssna på en gammal man som har erfarenhet”. För en tjugoårig man var det ord som passera öronen utan direkt märkbar effekt just då. Det är nog så att var generation måste göra sina egna erfarenheter på gott och på ont. Begå sina egna misstag och ta lärdom av dem.

Jag som så många andra funderar över samhället och den utveckling vi fått. En accelererande våldsspiral som politiker tjabbar om till leda, trots att ingen av dem har svaret. Ett problem som tilläts gro under årtionden när integration inte fanns på agendan.

När jag växte upp på fyrtio- och femtiotalet var mord något sensationellt och mycket sällsynt. Det mest uppmärksammade fallet var förmodligen Tore Hedin under femtiotalets början, en massmördare som tog livet av tio personer. Ett annat fall var Olle Möller som dömdes för två mord. Det inträffade kanske något mer som jag inte erinrar mig, men den typen av våldsbrott var sällsynta.

Idag är mord praktiskt taget dagliga händelser, likaså sprängningar och allvarliga misshandelsfall. Våld förekommer ideligen ofta i samband med rån på skolor, gator och torg. Gamla rånas, ungdomar rånas, ingen kan egentligen vara helt säker på att inte utsättas. 

Demokratin och rättssamhället uppehölls av moral och pliktkänsla under långa tider. Docenten Per Olof Ekelöv har sagt vid ett tillfälle ”Folkets moral skall vara främsta grundvalen för rättssamhällets bestånd” och han fortsätter ”Moralen skapas genom fostran i detta ords vidaste bemärkelse och lagen är ett uttryck för hela samhällets vilja”.

När det gått så här långt att moral och pliktkänsla i många fall är ett bortglömt begrepp, så kanske lagen får vässas och i snabbare takt anpassas till dagens verklighet.

Det är inte utan att känna en viss sorg, när man som betraktare tar del av nyhetsflödet. Allt är inte gängrelaterat, ringarna sprider sig som på vattnet och även helt vanliga medborgare med moral och pliktkänsla drabbas.

Ó  Nils Mohlin 19-12-07

foto: Fredrik Ekblad

Kivik som utflyktsmål

Österlen är alltid fantastiskt, även när det är grått och mulet. Kivik där Graciela, jag och min assistent Don Felipe bor, ligger naturligtvis mig närmast om hjärtat.

Här finns alltid något att hitta på, sköna promenader, ett besök på Buhres Fisk, Eva på Torget eller Kiviks musteri. Svabesholms Kungsgard eller Blåsingsborg är också utmärkta ställen för de som är hungriga. Kanske en kopp kaffe med något gott till på Kiviks Café & Bageri. Ett besök på Arboretet och Stenshuvud är ett måste när man är i Kivik.

Övernatta en weekend eller längre på Stenrosgården är perfekt med enbart mycket nöjda gäster.

I vår ICA butik där en del av rysligheterna i min senaste roman äger rum, får man den bästa servicen av alltid lika vänlig och tillmötesgående personal.

När man är i Kivik på besök vill jag även rekommendera en utflykt till min gode vän Per Baker, Gamla Bryggeriet i Smedstorp. Den mest otroliga och vackra trädgård jag upplevt och ett galleri med Pers fantastiska smideskonst.

I min senaste thrillerroman ”När Djävulen kom till Österlen”, så rör personerna sig väldigt mycket i våra trakter. Huvudpersonerna är bosatta i Kivik och många av de kända ställena utgör scener för mycket av handlingen.

I romanen jag skriver på nu utspelar sig handlingen också delvis i Kivik med omnejd. Jag skall nu kontakta Stenrosgården för ett litet studiebesök och höra om jag kan få inkvartera en av huvudpersonerna där under en tid.

Med andra ord hjärtligt välkomna till Kivik.

Ó  Nils Mohlin 19-12-06

Stenrosgården

www.stenrosgarden.se  

www.bakers-designsmide.se

                                                                                  

Julen närmar sig inte bara i Kivik

Sista chansen att beställa julklappsböckerna

Finns ett fåtal exemplar kvar av ”När Djävulen kom till Österlen” och ”Herr Svensson… ”dessa går även att beställa hos alla internetbokhandlare. Furia och Obsesión är slut på förlaget.

Numera skickar jag enbart inom Sverige då jag har mycket dålig erfarenhet av leveranser till utlandet. Böckerna kommer helt enkelt inte fram.

120 kronor, inkl porto 180 kronor

100 kronor, inkl porto 160 kronor

100 kronor, inkl porto 160 kronor

50 kronor, inkl porto 110 kronor

Alla böckerna 320 kronor + porto 

En fantastisk kvinna

Idag firar min älskade Graciela och jag tioårig förlovningsdag. Tio otroliga år har flutit förbi, händelserika och fyllda med kärlek.

Det är få förunnat att leva i en sådan fin och kärleksfull relation som vår.

Älskar dig Graciela

Nils Mohlin 19-12-05