Bloggportalen statistik
torsdag 31 december 2015
tisdag 15 december 2015
Julklappsbok
Vill ni ha ett signerat ex så skicka ett mail till nils.mohlin@gmail.com
Kostnaden är då 145 kronor inkl. frakt
https://www.facebook.com/nilsmohlin/
torsdag 10 december 2015
Järlåsatrollet besöker banken
Järlåsatrollet hade planer
inför julen, att med Bror Klumpeduns hjälp dela ut massor av julklappar till
fattiga och behövande. Den ena långtradaren efter den andra levererade tonvis
med leksaker, kläder, filtar, konserver, godis och mycket annat.
Banken knorrade skräckslaget,
när Järlåsatrollet stegade in iklädd sin rosa höga hatt och nymålad svanstofs,
för att betala alla varorna. Chocken över att se ett troll komma in med ett
badkar på ena axeln och en jättesäck på den andra, fick kunder att huvudstupa
fly, ja bankdirektören och ett par anställda också. Kvar stannade fru Svensson
i den kassa, hon troget suttit i de senaste 25 åren. Det gick en del rykten om
ett par troll, som var snälla och hjälpsamma. Det och mycket annat fick fru
Svensson höra talas om av pratsamma kunder. ”Är det möjligtvis herr
Järlåsatrollet som besöker oss”? Undrade en med tanke på situationen tämligen
balanserad fru Svensson. ”Carl Gustav är namnet” påpekade Järlåsatrollet
samtidigt som han lyfte på sin rosa hatt och bugade artigt. ”Jag skall betala
lite räkningar” sa trollet och räckte fram en tjugo centimeter tjock bunta. ”De
flesta av våra kunder betalar via internet och det tar en förfärlig tid att gå
genom alla de räkningarna” sa en nu väldigt professionell fru Svensson. ”Hur
mycket rör det sig om i pengar”? ”Tja runt en miljard kan jag tänka mig” sa
Järlåsatrollet fundersamt. ”En miljard”? Stammade en nu något mindre
professionell fru Svensson. Samtidigt stirrade hon på det gamla badkaret och
säcken som trollet med en duns placerade på golvet. ”Men det är ju ryska rubel”
protesterade fru Svensson vilt. ”Ja närmare bestämt nio miljarder ryska rubel,
rubeln är ju knappt värd någonting alls”. I samma ögonblick öppnades dörren och
Bror Klumpeduns tryckte in två säckar till, ja tryckte in, Klumpeduns var ju
allt för stor för att kunna ta sig in i lokalen. Då svimmade fru Svensson.
Den flyende bankdirektören
ringde polisen och påstod att ett rån pågick i banken. ”Hur många och kan du ge
en snabb beskrivning av gärningsmännen”? Undrade polisen i larmcentralen. ”Ett
troll”! ”Inte nu igen” tänkte polisen och tog sig för pannan. När
Järlåsatrollet hörde sirenerna knäppte han med fingrarna och förvandlade sig
till en prydligt klädd äldre herre, med svans och röd svanstofs. Poliserna
störtade in med dragna vapen, precis när Järlåsatrollet gav fru Svensson ett
glas vatten och diskret stoppade svansen innanför rocken. ”Var är rånaren”
skrek insatschefen. ”Vilken rånare” undrade en nu betydligt mer sansad fru
Svensson, ”han är i så fall den förste rånare som har med sig nio miljarder
rubel till banken”. Poliserna stirrade på pengarna, som tog en stor andel av
golvet i anspråk. ”Detta måste kontrolleras, så att inte pengarna kommer från
brottslig verksamhet”. ”Ring Putte” sa Järlåsatrollet i den äldre mannens
skepnad. ”Putte”? ”Ja han som bossar i Ryssland, Vladimir Putin har skänkt
pengarna efter viss diplomatisk övertalning”.
Efter noggrann kontroll från
skattemyndigheter, polis, utrikesdepartementet och så kallad tyst diplomati, så
medgav Putin att han skänkt pengarna till en synnerligen storväxt herre med svans.
Pengarna skulle användas till välgörande ändamål. Räkningarna blev betalda i
rätt tid, tack vare en mycket hjälpsam fru Svensson.
Bankdirektören som efter
händelsen blev en smula förvirrad, gick runt och mumlade troll, troll, troll
och hamnade efter läkares inrådan på ett vilohem. Fru Svensson blev efter 25
års trogen tjänst utsedd till ny bankdirektör. Journalister skrev om troll, men
det upphörde när fru Svensson med bestämdhet hävdade, förmodligen av ren
lojalitet mot Järlåsatrollet, ”att något troll hade då inte hon sett”.
Nils Mohlin
© 2015
onsdag 9 december 2015
Järlåsatrollet och Donald Trump
Järlåsatrollet Carl Gustav
är ett väldigt godhjärtat troll, som allt emellanåt förargas över orättvisor i
samhället och som han uttrycker det ”vrickade politiker”. Bror Klumpeduns är
bara ett genomsnällt troll, utan sin lillebrors förmåga att reflektera över
saker och ting. Han gör i stort sett vad Järlåsatrollet säger åt honom att
göra, även om ett och annat inte riktigt blir som tänkt var. Man kan ju fråga
sig vad troll har för anledning att engagera sig i samhällsproblem och vad som
sker på den politiska arenan. ”Det ingår i mina trolltyg att dra dumma
politiker i öronen” säger Carl Gustav med bestämdhet när jag frågar honom. Jag
erinrar mig att en och annan Sverigedemokrat, såväl som Putin har fått känna på
hans trolltyg och med stigande bävan undrar jag vad han nu har i tankarna.
”Donald Trump, honom skall
vi trumpa till och smisk i rumpan ska han ha” sa trollet med en övertygelse,
som rimligen inte kunde ifrågasättas. ”Ställ nu inte bara till med nåt elände”
i det närmaste bönade jag och tittade oroligt på det beslutsamma
Järlåsatrollet. ”Ni ska väl för böveln inte studsa till USA och spöa upp Donald
Trump”. ”Nä det mesta sköter jag från stora grottan, jag kan ju trolla”. Jo det
hade jag ju sett ett och annat prov på.
På kvällen slog jag på CNN
för att se om det fanns något om Donald Trump, jodå där stod han på ett
direktsänt kampanjmöte och ondgjorde sig över färgade, muslimer, judar och en
del till. Raljerade, svor och drog med sig skaror av åhörare med samma
fördomsfulla åsikter. Precis som jag, beroende på intensiv avsky för personen
ifråga och hans åsikter, skall byta kanal, så börjar han kvacka som en groda.
Han harklar sig, gör en gest som ursäkt mot publiken och fortsätter kvacka.
Sekunderna efter lyfter hans peruk och svävar omkring metern över huvudet, när
han desperat börjar att jaga den så tappar han brallorna. När han vänder ryggen
mot kameran ser man en grisknorr i rumpan på honom, som kameramannen med glädje
zoomar in. Ytterligare halvminuten senare har Donald Trump förvandlats till den
gris som han hela tiden varit, grymtar mot åhörarna och springer skamset ut.
Efter att kameran följt Donald Trumps nesliga sorti, vänds den åter mot podiet
och där står Järlåsatrollet och Klumpeduns vilt vinkande, för att sekunden
efter bara försvinna. Då knackar det på dörren, det är Järlåsatrollet och
Klumpeduns som glatt frågar ”har du något kaffe på gång”. Järlåsatrollet vrider
om näsan på Klumpeduns och han krymper ett par meter, så att de båda kan komma
in i vårt hus. ”Var det du Carl Gustav som förvandla Donald Trump till en gris”?
”Japp, jag funderade först på att förvandla honom till en groda, men hans
kvackande lät så kaxigt, så han fick bli en gris istället”.
Tillsammans med trollen såg
jag fortsättningen av programmet, där reportrar över hela världen undrande
spekulerade över vad som hänt. Trump kom som Donald Trump och lämnade som en
välgödd gris.
Nils Mohlin
©2015
måndag 7 december 2015
Järlåsatrollet i tomtefunderingar
Julen står för dörren, vi
har passerat andra advent, barnens förväntningar är svindlande och föräldrar
börjar bli sönderstressade av samma barns förväntningar och tjat. Affärsmännen
gnuggar händerna inför julens köprush, som förväntas bli större än någonsin.
En tidig morgon i veckan
före tredje advent knackade Järlåsatrollet på vår dörr. Jag släppte in honom,
satte fram en extra kopp kaffe och undrade vad det var som tyngde honom. Han
såg onekligen en smula bekymrad ut, med slokande axlar, veck i pannan och mörk
blick. ”Vad vet du om tomten” undrade Carl Gustav. ”Tja en fantasifigur, alla
farsor smyger på givet klockslag ut från sina hem på julafton, klär ut sig till
tomte, kommer tillbaka och frågar om det finns några snälla barn. Illusionen
håller i sig tills en dag något av barnen säger, ah det är ju bara pappa som
klätt ut sig”. ”Jo det där känner jag till, men finns det någon riktig tomte”
sa trollet tvivlande, ”Kan du berätta mer”?
”Det jag vet är vad man kan
läsa om i den gamla svenska folktron, där det berättas om troll, tomtar,
vättar, häxor och en del andra varelser. Detta har ju med åren viftats bort som
vidskepelse, men sedan dök ju du och Klumpeduns upp och en del av detta kom på
skam”. Järlåsatrollet tittade länge på mig ungefär som om han begrundade vad
jag just sagt. ”Det finns tomtar” sa trollet och fortsatte ”men inga snälla, vi
hade en liten elak vätte, som kallade sig för tomte och bodde under ett träd
ett hundratal meter från stora grottan. Jag blev irriterad på honom satte en
lapp i rumpan på honom ÅTER AVSÄNDAREN sedan
kastade Klumpeduns honom till den där låtsastomten i Rovaniemi i Finland”.
”Varför undrar du allt det
här” frågade jag. ”Klumpeduns och jag skall bli snälla trolltomtar, vi ska ge julklappar
till alla fattiga och behövande i hela Sverige och hinner vi, så tar vi resten
av Norden också”. ”Ja det där är ju en väldigt fin tanke av er, men hur i all
världen skall ni finansiera det hela”? ”Enkelt mindre behövande får dela med
sig till riktigt behövande. Så Klumpeduns var på en rundtur och diskuterade på
sitt övertygande sätt med banditerna som finansierar terrorbrott, så där fick
vi in en förfärlig massa pengar, som istället går till välgörande ändamål. I
förbifarten åkte han förbi Putin och klämde honom på nån miljard och någon
oljemiljardär fick också lätta på börsen”.
”Jaha ni blir ett par
riktiga Robin Hood tomtar”. ”Nä ett par riktiga trolltomtar”!
Nils Mohlin
©2015
tisdag 10 november 2015
Järlåsatrollets björnar
En tisdagsmorgon satt Järlåsatrollet på vårt altanräcke,
bekvämt lutad mot husväggen, med en stor kopp Zoégas Skånerost bredvid sig och
läste Dagens Nyheter. Förvisso höll han tidningen upp och ner, men återgav ändå
ordagrant några rader ur en artikel som upprörde honom. ”En närgången björn som hälsat på alltför närgånget i ett tätbebyggt område
i Dalby utanför Uppsala, har skjutits av skyddsjägare. Björnen, som sköts på
måndagseftermiddagen, har också besökt andra orter i länet. – Den hade
varit inne på gårdar i trakten och bedömdes vara farlig för människor, säger
Christer Nordström, presstalesman vid Uppsalapolisen, till P4 Uppland.”
Järlåsatrollet såg för ovanlighetens
skull riktigt arg ut. ”Varför skjuter människor djur?” Undrade han och slog med
tidningen mot räcket. ”Jag skjuter inte några djur” sa jag som ett försök att
blidka honom. ”Nä inte du, men många andra, så nu ska Klumpeduns och jag skydda
björnarna”. ”Finns här fler” undrade jag med stigande nyfikenhet. ”O ja, här
finns minst fyra till, en stor bamsing som vi kallar Klumpejöns, sedan en mamma
Klumpelisa och två ungar, Lillklump och Storklump”. ”Oj det var inte illa, men
var håller dom hus?” ”De bor i grottan tillsammans med Klumpeduns”. ”Men
björnar kan vara farliga” invände jag. ”Inte dom inte, dom är lika klumpiga som
Klumpeduns och ungefär lika korkade, därför har hela gänget fått namn med Klump
i”.
I samma ögonblick ser jag Klumpeduns
dyka upp i skogsbrynet och efter en hiskligt storvuxen björnhane, Klumpejöns
förmoda jag och tätt efter Klumpelisa, Lillklump och Storklump. Järlåsatrollet
Carl Gustav som sett på när jag dresserade Don Felipe, kommenderade SITT och
ögonblickligen satte sig fyra björnar på rad, till och med Klumpeduns satte
sig. ”Inte du ditt dumma troll, det gäller björnarna” sa en vilt gestikulerande
Carl Gustav. Därefter visade Järlåsatrollet allt han lärt björnarna, ungefär
samma saker som Don Felipe lärt sig. Sitt, ligg, hämta bollar, gå fint, räcka
tass och så vidare. De skulle hälsa på mig och om än något motvilligt så
hälsade jag i tur och ordning på dem och inte gjorde de vare sig mig eller Don
Felipe något illa. Järlåsatrollet sa åt dem ”Gå hem” och alla björnarna lommade
i väg mot grottan och efter följde Klumpeduns. ”Dumma troll, det gällde
björnarna, inte dig, du skall fälla skog, mycket försiktigt”.
Nils Mohlin
© 2015
måndag 9 november 2015
Järlåsatrollets slangbåge
Veckan efter det att
Järlåsatrollet avslutat sina försök med att förbättra bror Klumpeduns
förståndsgåvor förflöt livet i Järlåsaskogen tämligen normalt. Nåja normalt är
väl kanske att ta i, men bror Klumpeduns hade nu återhämtat sig så pass att
färgskiftningarna begränsade sig till rött, gult och grönt. Med en
trafiksignals exakthet skiftade han nu från klart lysande rött, till gult för
att därefter bli intensivt grön. Tidningar och radio rapporterade om allvarliga
trafikstörningar mellan Uppsala/Strängnäs och Uppsala/Sala. Tågtrafiken som
passerade Järlåsa slogs i det närmaste ut och järnvägsbommarna på vägen mot
Ribbingebäck gick upp och ned ungefär med ett par vindrutetorkares hastighet. Järlåsatrollet
Carl Gustav insåg att så där kunde det ju inte fortsätta och vred om näsan på
sin bror Klumpeduns. Hör och häpna det hjälpte faktiskt med en näsomvridning,
så numera är bror Klumpeduns mer åt det babyrosa hållet. Järlåsatrollet
förklarade att med tiden skulle Klumpeduns se tämligen normal ut igen, ja så
normal han nu kunde se ut.
Säga vad man vill men nog
var Järlåsatrollet storslagen i många avseenden. Han hade efter att läst genom
nationalencyklopedin en gång, memorerat innehållet i sin helhet och kunde allt
från A till Ö. Han hade gu bevars läst Frankenstein, Doktor Jekyll och mister
Hyde och en del andra böcker, som allt emellanåt inspirerade honom till diverse
trollhyss. Bortsett från experimenten med sin bror så var han ju ett mycket
snällt troll och experimenten förklarade han att de utfördes ju i all välmening.
Bror Klumpeduns och
Järlåsatrollet spände en gammal wire mellan största trädet vid grottan och
största trädet vid vår bostad. Jag virrade på huvudet och undrade vad dom
skulle ha den till. ”För att snabbt ta oss mellan grottan och ert hus och så
kan du och Don Felipe också använda er av den.” ”Jag kan inte gå på slak lina, dessutom
är det fult och misspryder hela skogen, så den får ni plocka ner igen.”
Järlåsatrollet blev lite besviken, men sedan sken han upp och sa ”Vi ska bara
göra en sak innan vi tar ner den”. Fylld av undran, men med ett stänk av bävan
stod Don Felipe och jag på altanen för att se vad som var i görningen. Efter en
stund kom Järlåsatrollet springande med en enorm säck på raka armar säkerligen
fem m3 stor och med ett innehåll som stank över hela Järlåsa, trots att säcken
såg ut att vara väl försluten. Bror Klumpeduns stod redo vid wiren och spände
den som en slangbåge med den gigantiska avfallssäcken placerad i centrum.
Klumpeduns backade ända till Ribbingebäck, det knakade våldsamt, som högljudd
protest från träden. Slutligen svischar wiren till och säcken med det
illaluktande innehållet passerar ett hundratal meter över vårt hus.
På kvällsnyheterna meddelade
en nyhetsuppläsare med ett något roat leende på läpparna, att drygt två ton
svingödsel slagit ned som en projektil från himmeln i Sverigedemokraternas
Stockholmskansli. Björn Söder aviserade två timmar senare att han lämnar
uppdraget som andre vice talman med omedelbar verkan.
Wiren plockades ner och
lugnet i Järlåsaskogen var för tillfället återställt. Trollbröderna la sin
energi mer åt att samla ved och röja skog, än att hitta på trollhyss.
Nils Mohlin
©2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)