Jag fick boken ”Jag är Zlatan” av Graciela och läser den med stort intresse. Berättad av David Lagercrantz får man en fin inblick i Zlatans uppväxt och hans år i fotbollens värld. En osminkad berättelse med Zlatans egna ord, som ger en avklädd bild av hans uppväxt på Rosengård. Mamman, pappan, syskonen, de första fotbollsåren med kompisarna och vidare i karriären.
Zlatan berättar också om sitt fruktansvärda humör och sin kaxighet. Bortförklarar inget utan menar att det rör sig om en överlevnadsinstinkt, som präglat honom sedan barn och ungdomsår på Rosengård. Han uttalar också ånger över mycket han sagt och gjort under åren, många gånger av ungdomligt oförstånd.
En annan stor fotbollsbegåvning Diego Maradona avled i går allt för tidigt vid sextio års ålder.
Min egen absoluta favorit är Pelé fyllda åttio år. Jag har alltid uppfattat honom som en gentleman, med den ödmjukhet som anstår en stor artist.
Själv har jag aldrig spelat fotboll. Jag boxades en hel del i unga år och efter det har jag lyft skrot i femtio år. Idag har jag lugnat ner mig, har en sandsäck i garaget, som jag går en del ronder mot. I övrigt blir det mest promenader.
Men som alla andra njuter jag av stort artisteri på fotbollsplanen, om det nu är klipp med Maradona, Pelé, Zlatan eller någon av de andra med magiska ben och fötter.
Ó Nils Mohlin 20-11-26
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar