Ett nytt år

I de sista skälvande timmarna av 2019 vill jag passa på att önska alla mina läsare ett riktigt Gott Nytt år.

Inför 2020 får vi hoppas på en snällare värld, med ömsesidig respekt för varandra. Räcka ut en hand till de som behöver det.

Vi får hoppas på att politiker kan lära sig att samarbeta och lägga prestige åt sidan.

Att förnuftet skall styra världen.

Att människors lika värde respekteras.

Att krig är en dåraktig lösning.

Att många problem runt svält och sjukdomar skall lösas.

Att alla skall må bra i denna ibland lite märkliga värld.

Ett riktigt GOTT NYTT ÅR från assistenten och mig.

Ó Nils Mohlin 19-12-30

Söndag i Kivik

Brasan sprakar sin rogivande melodi, assistenten ligger och sover på sin mjuka fäll strax intill mig. Graciela ser på ett TV program och jag håller på att mörda en person i min nya roman.

Vad kan vara skönare än sådana decembereftermiddagar när julhysterin lagt sig i stugorna och livet återvänt till det normala.

Ó  Nils Mohlin 19-12- 29

Inget skrock i Kivik

Jag vet inte hur vanligt det där med skrock är egentligen och om det överhuvudtaget förekommer längre.

Som ung pojke i slutet på fyrtio och början av femtiotalet, så var det ganska vanligt bland dem som fanns i min närhet. Aldrig lägga nycklar på ett bord, aldrig fälla upp ett paraply inomhus och aldrig gå under en stege. Självklara regler i barndomen, men som jag trotsat hej vilt sedan unga tonår, utan att jag fick taket i huvudet.

Minns att föräldrarna skulle ha en bjudning en gång och det föll sig så olyckligt att antalet skulle bli tretton. Ve och fasa, gud i himmeln, vilken katastrof, tretton vid ett middagsbord, ett oacceptabelt antal. Farsan stormskällde, rev upp himmel och jord tills problemet löstes. Den äldste i syskonskaran, som var någorlunda färdiggrillad i vett och etikett kallades in. Placerades på en pall i en undanskymd hörna vid bordet och blev nummer fjorton.

I ett småborgerligt hem på fyrtio och femtiotalet, så åt barnen jämte utdragsskivan i köket, vid den här typen av sammankomster. Barn skulle komma in finklädda, hälsa och sedan vare sig synas eller höras. 

Det var förmodligen vid ett sådant här tillfälle, som min mellansyster och jag kom på tjusningen med att fälla vattenbomber. Vi kom på oändligt mycket mer, som inte sågs med blida ögon i vuxenvärlden.

Men det där får vi ta en annan gång.

Önskar er en trevlig lördag

Ó  Nils Mohlin 19-12-28

Barnaårens påverkan

Jag är uppfödd på politik. Politik serverades morgon, middag och kväll. Jag hörde radions Eko sändningar innan jag kunde gå. När jag väl kunde prata, så kunde jag namnen på fler politiker i Sverige och världen än vad som fick plats på Svenska Dagbladets första sida. Innan skolåldern hade jag träffat fler politiker än vad jag kunde räkna till på fingrar och tår.

Farsan var journalist och skrev om politik, visserligen utrikespolitik. Ni kanske kan tänka er, det var ungefär som att ha en Mats Knutsson i hemmet. Oavbrutet analyserade och kommenterade det politiska landskapet. Inget ont om Mats Knutsson, jag anser att han är utomordentligt skicklig. Till råga på allt så umgicks farsgubben med en massa politiker och vad pratades det om vid alla deras besök. Jo politik och åter politik.

Jag borde med andra ord vara ordentligt vaccinerad mot all politik.

I vuxen ålder så försökte ett par partier att locka in mig på politikens bana. Jag saknade den sortens ambitioner och tackade artigt och bestämt nej.

Men allt det här politiska matandet i unga år fick djupgående konsekvenser. Jag följer det politiska spelet såväl i Sverige som i utlandet med största intresse. Ser rapport och aktuellt, läser analyser och kommentarer och missar mycket lite.

Snacka om barndomens påverkan.

Önskar er en trevlig afton

Ó  Nils Mohlin 19-12-27

Om jag har förtroende för våra politiker? Tja vad tror ni?

Kuriosa i Kivik

Jag har haft min blogg ett antal år nu och ibland är jag ganska flitig med att skriva och ibland mindre flitig. Vintern inbjuder mer till att skriva små inlägg som avkoppling till mina mord.

Det är roligt när jag får belägg på att bloggen uppskattas och i en ny mätning såg jag att min blogg kommit med på en topplista över mest länkade bloggarna i Sverige.

På topp 10 placeringen hamnade jag på plats nummer 10, bland humaniora, livsåskådning, humor och vardagsbetraktelser på plats nummer 1.

Som lite kuriosa vill jag nämna att förutom i Sverige, så läses den i USA, Ryssland, Frankrike, Tyskland, Ukraina, Spanien, Danmark, Norge, England, Portugal, Finland, Uzbekistan, Indonesien och Uruguay. Det är väl tack vare Googles translate verktyg som den blivit populär i många andra länder.

Det är glädjande att se den snart passerar 100 000 som varit inne och läst något av mina inlägg. I snitt ett par hundra läsare om dagen, vilket är skapligt för en blogg som inte sysslar med mode, utseende och inredning.

Jättetrevligt är också när läsare kommenterar och har synpunkter på mina berättelser. Så kära läsare lämna gärna ett avtryck i form av en kommentar.

Önskar er en härlig fredag

Ó  Nils Mohlin 19-12-27

Bakad potatis på skånska

Bakad potatis med tillbehör är en utsökt och lättlagad rätt. Ugnen på 225 grader och på en dryg timme klara att servera med favoritsallader, skaldjur, tonfisk, mimosa eller vad man nu önskar.

Jag fixade till denna favoriträtt vid ett tillfälle när ett par av de äldre barnbarnen var på besök. Pojkarna tittade in i ugnen och konstaterade – ”Bagade pantofflor!” Är man uppfödd i den skånska leran så pratar man inte rikssvenska. Inte heller den skånska som jag växte upp med i Malmö, snarare med en karaktäristisk Österlensk touch på diftongerna. Naturligtvis var bröderna intresserade av vad för sallader som skulle serveras till de bakade potatisarna. – ”Vau bler de för sörjor te” undrade två hungriga pojkar.

© Nils Mohlin 2019-12-26

Annandag i Kivik

Julhysteri, julafton, mellandagsrea, nytt år, nyårsrea, kan knappast bli värre.

Förskonad från allt det där, njuter jag av fridfull annandag tillsammans med Graciela och assistenten. Har några bra böcker vid min sida, vilket för mig hör till den tid vi kallar jul. Assistenten köpte vi en ny leksak, som ägnas stort intresse.

Solen gick upp 8.34 och ner 15.34 här på Österlen. Dagen börjar sakta men säkert bli aningen längre och när mitten på januari passerats börjar det så smått märkas. Vinter har vi ännu inte haft någon känning av i Kivik, men meteorologerna har lovat att den kommer traditionsenligt den 10 januari.

Vinter kan vi för vår del gärna vara förutan. Kyla, halka och snöskottning finns inte på min favoritlista. Kyla visst om det inte blir halt och man graciöst likt en pingvin försöker hålla balansen, medan fötter obevekligt glider åt totalt fel håll.

Snöskottningen ett djävulens påfund och enda trösten är att fem, sex andra lika sammanbitna gubbar i gatan har lika roligt som jag. Ibland händer det, snökaos på Österlen, med snökanoner och igenkorkade vägar. Då ställer jag undan snöskyffeln och gör som björnen, går i ide. 

Önskar er en härlig fortsättning

Ó  Nils Mohlin 19-12-26