"Överens om att vara oense"

 

”Överens om att vara oense”, sa Lars Lökke Rasmussen efter möte med orange Trumps attackhundar J D Vance och Marco Rubio.

Trumps chimär om ett kejsarrike inkluderande Grönland, Kanada och vad han nu har för tankar om Venezuela, Kuba och Colombia. 

Fullt jämförbara med kompisen Vladimir Putins vansinniga framfart i Ukraina och vad som står på tur härnäst.

 

Vanliga tjabblet på svenska politiska arenan. 

Säger ungefär samma sak, om än med olika formuleringar.

Förbereda gravöl för Liberalerna, som inlett sin golgatavandring mot den 13 september, då slutgiltiga domen fälls.

Känslan av att förvirring och vankelmod råder hos de styrande växer sig starkare. Samtidigt som oppositionen inte imponerar, utan mest lutar sig bakåt och plockar godbitar som de tror går hem i stugorna. 

Känns som om väljarkåren är gravt underskattad av de styrande.

Försvann den gamla sortens politiker? – Idealisterna – De som inte bara tänkte på att behålla lön och förmåner ytterligare en mandatperiod.

 

Sverige skickar militär till Grönland säger dansante Ulf Kristersson.

Tre svenska officerare landade på Grönland igår.

Kommer skrämma skiten ur orange Trump.

 

 

Bakfobi

 

Jag besegrade min bakfobi.

Laga mat har jag alltid varit road av – Men baka!

Rörigt, kladdigt, väga, mäta och spilla.

För en tid sedan tog jag tag i min fobi.

Har alltid uppskattat att läsa bakrecpet, men när det kommer till ingredienser och hantverket – Nej tack!

Det var väl själve attan – Finns inget annat som skrämmer mig. 

Då bör jag väl kunna tackla min bakskräck.

 

Det blev en nyårskaka med mycket äpple i.

Graciela fråga försynt: ”Använde du bakpulver?”

”Ja – Men kanske lite för lite!”

Fråga mig inte om receptet, då måste jag genomlida baktraumat en gång till.

Utseendemässigt blev den rätt hyfsad tycker jag. – Eller vad säger ni?

Hoppas bagaren har öppet idag.

 

Med Det får jag önska er alla ett riktigt 

 

GOTT NYTT ÅR

Ju mer käften glappar

 

foto: Peter Sjöholm

För många år sedan skrev jag en del fiktiva berättelser om ”Herr Svensson”.

Kanske ett alter ego som jag tillät ta ut svängarna med snälla dumheter, precis som det passar sig i påhittat berättande.

 

Det vi dagligen delges i nyhetsflödet är inget fiktivt berättande.

 

Herrarna Trump, Putin, Netanyahu, Kim Jong-un med flera är inga skrivbordsprodukter från serie eller romanvärlden.

Utan synnerligen reella narcissistiska, psykopatiska galningar.

 

Ett fåtal så kallade människor som mycket negativt påverkar hela världen med hot och vapenskrammel.

 

Har världen dragit lärdom av Hitler och andra mentalt störda ledare – Tydligen inte!

Ju mer käften glappar – Dess trovärdigare - Blev uppfattningen!

Kommer Homo sapiens någon gång lära sig – Eller är vi på väg ner för evolutionstrappan?

Som viljelösa zombies eller förskrämda iakttagare, lutar vi oss tillbaka med ett skamfullt jaha på 2020 talet.

Då världen förnuftsmässigt och av lärdomar borde vara något alldeles fantastiskt.

 

Slut funderat för 2025 över världens galenskaper.

 

C Nils Mohlin 25 12 28

Orange varning

 

Orange katastrof krattar manegen för annan diktators drömmar om stormaktsvälde.

Bara han själv får Grönland och lite till.

En fjolla med orange smink och tuperat hår gör tvärs emot sina föregångare. 

Sviker konstitutionen och demokratiska värderingar.

Sargat Ukraina stöttar sig mot chockat Europa, vars högljudda röster från Emmanuel Macron, Friedrich Merz, Alexander Stubb, Donald Tusk, Ursula von der Leyen ekar tomt.

Ibland i sällskap med dansande Uffe, nervöst fingrande på slipsen, när han ganska bortkommet försiktigt och skrämt nickar instämmande.

Mark Rutte som inledningsvis fjäskade för apelsin Trump – Pappa!

Har skärpt sig en aning.

Resterna av ett svårt sargat och styckat Ukraina blir vad som återstår åt Europa att bygga upp med lånade pengar.

Kalla fötter i Belgien satte stopp för att nyttja beslagtagna ryska tillgångar.

Påminner mig om fyrtio och femtiotalets sargade Europa när Hitler var avklarade och ungarna på gatorna, utan att förstå varför, skrek ”Ryssen kommer”.

Med orange Donalds hjälp känns det mer korrekt och nära idag.

Där står vi med vår tvättade hals och undrar vad som hände med världen.

 

C Nils Mohlin 25 12 27

 

Mogen ålder

Bild: Peter Sjöholm
 

Är det riktigt friskt att bli äldre?

Eller är det helsjukt?

I en tid då tecken på åldrande slätas över med allehanda produkter och kosmetisk kirurgi.

Löjlig kamp i strid mot det omöjliga, att bli äldre.

Från ungdomligt fåfängligt ideal står åldrandet i skarp kontrast. 

Ålder förvisas till det avvikande, oönskade och onormala tillståndet.

Ungdomlig fräschör och naivitet – Kort som en blinkning i mångårigt liv.

Ersätts i bästa fall av mognad och värderingar av betydelse för innehållsrika och lyckliga liv.

Åldrandet en fas i livet, då nya möjligheter öppnar sig, till en ny fantastisk tid.

Ibland ses äldre som ett problem, som hanteras utan hänsyn till deras kunskap och erfarenhet.

Fördomar och diskriminering av äldre kan ta sig uttryck.

En form av brutalitet, när äldre anses passerat bäst före datumet, av yngre i ack så korta och snabbt försvunna ungdomsår.

Även unga med lite tur hamnar i äldre åldern, om ett antal hastande år, än så länge omoget distanserade från åldrandet.

Detta i en tid då vi äldre aldrig har varit yngre!

Ljuvliga år, då jag gör precis vad fan jag vill, utan att jag har blivit utsatt för ålderism. 

 

C Nils Mohlin 25 12 13

 

Nobelmiddag och mardrömmar

 

Som en del känner till, så har jag ett visst intresse för matlagning.

Kan ibland rent av drömma om märkliga anrättningar, som kräver en del bearbetning innan de går att realisera i verkligheten.

Ibland får jag till det riktigt bra, 

De gångerna det inte blir riktigt bra lämnar vi därhän.

 

I gångna nattens dröm eller snarare mardröm tillaga jag en förrätt, bestående av soppa på Karljohansvamp, serverad på en sallad av svamp med ingefärsolja och svart vintryffel. Till det en macka med tryffelsmör på bröd smaksatt med Karljohansvamp.

Som om inte det var stressigt nog fick jag tillreda en varmrätt med piggvar färserad med pilgrimsmusslor och sockertång, serverat med rostade rotselleri som glaserades med libbsticka, smörkokt potatis och silverlök smaksatt med muskot. Detta serverades med buljongkokt savoykål och champinjoner tillsammans med en macka med fermenterad rosenkvitten och Ingrid Marie äpplen.

Ovan på allt eländet fick jag fixa till en dessert.

Sorbet på slånbär smaksatt med apelsin, kryddpeppar och nejlika. En bakad färskostkräm med bourbonvanilj och brynt smörkaka. Med kärnmjölkskaramell och ett krisp på bovete och havre serverat med en consommé på skogshallon smaksatt med enskott.

Mardrömmen kulminerade med att jag beordrades att även servera gästerna och då gick allt åt pepparn.

Guskelov vaknade jag innan jag skulle föras ut på galgbacken för offentlig halshuggning.

Efter tre muggar kaffe och igångkörda leder är jag någorlunda återhämtad och kan ägna mig åt torsdagen.

Till lunch blir det havregröt och inget annat!

 

En härlig dag till er också

 

C Nils Mohlin 25 12 11

 

www.nilsmohlins.com

Tiden rusar

 

Tiden rusar.

Åldrandet är intressant ur många aspekter. 

I okunnigas ögon innebär det att man upphör att existera och inte finns till.

Vi går lite saktare, hör och ser kanske sämre.

Men det innebär inte att vi sitter och nickar i en fåtölj dagen genom.

Tyvärr drabbas en del av olika former av demens. 

De får inte uppleva förmånen, att med gedigen erfarenhet och förvärvad kunskap, ganska roat betrakta tillvaron och omgivningen med spjuveraktig tillfredställelse och klok förståelse.

Ofta konstatera vad var det jag sa.

Ibland ge ett hjälpande ord.

Ärligt talat så är livet precis lika underbart vid 81 år, som vid 51 år.

Om inte rent av bättre.

Diverse krämpor till trots står man avsevärt stadigare i sin livsuppfattning vid den högre åldern.

Hör femtioåringar som protesterande säger att de har en väldigt klar livsuppfattning.

Det trodde jag också när jag var femtio.

Man skall inte jämföra 81 år med 51 år, vilket är lika tokigt som att jämföra 51 år med 21 år.

Där tjugoåringen ganska kaxigt hävdar ungefär samma sak som femtioåringen.

Skillnaden ligger i alla de erfarenheter och kunskaper vi samlar på oss och egentligen borde varit födda med.

Men då kanske livet förlorat en del av sin charm om vi fötts med åttio – nittioåringars erfarenhet och kunskap

Alla misstag är förmodligen avsedda att upprepas generation efter generation.

Ser fram emot att samla på mig mer kunskap och erfarenhet och startar upp dagen efter mina morgonfunderingar.

 

C Nils Mohlin 25 11 10