Fyrtornsprojektet drar sig mot slutet. Nu återstår målning av fönster, dörr och en strykning till av de vita fälten. Sedan får fyren vila en månad och därefter behandlas med båtlack, så att den står emot östanvindar och vågor från Hanöbukten.
Min målsättning är att den skall ge intryck av en fyr uppförd i början av 1800 talet, något patinerad, men ändå väl underhållen.
Med den placering den skall få kommer den väl mer hjälpa grannar att hitta hem i dimhöljt väder, än vägleda sjöfarten.
Det skall i så fall vara om en rysk jagare eller ubåt navigerar efter den nya fyren och hamnar bredvid Buhres fisk. De brukar ibland försätta sig i märkliga situationer och inget skulle förvåna mig.
Även om de nu skulle hävda att det är min fyr som förorsakat att de parkerat uppe på kajen bredvid Buhres. Kommer jag i mitt försvar vidmakthålla att den verkliga boven i dramat är mängderna som kapten och några till inmundigat av Stolichnaya vodka. Därav som brukligt, har ryssarna navigerat fel, på grund av tredubbelt seende, dimsyn och svårigheter med balans. Ryssvodkan är som ett slag på käften, så det är inte konstigt att delar av deras flotta hamnar helt åt helsike ibland.
Ó Nils Mohlin 2021-02-11
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar