Bloggportalen statistik

torsdag 14 september 2017

Regnigt väder och jag bläddrar bland minnen


Regnigt väder inbjuder inte till utomhusarbete och jag bläddrar vidare bland tidiga minnen. Igår berörde jag lite av min barndom på somrarna och naturligt är att berätta en episod från gamla öster i Malmö.

Vi bodde på Österportsgatan 2, tämligen anständigt läge i anslutning till Östra Tullgatan. Men ju längre ner man kom på gatan, sex, åtta, tio, så var det inte så bra längre. Boendestandard sjönk, alkoholmosiga herrar med fruar som skällde och förbannade dem. Längst ner gick Grönegatan vinkelrätt och fortsatte över Trädgårdsgatan mot Stora Kvarngatan. En liten bit längre fram fanns Jerusalemsgatan, ju längre man tog sig på dessa gator ju fattigare var människorna och missbruket ökade för vart gathörn man passerade. Jerusalemsgatan var på den tiden gamla Östers Sodom och Gomorra, vilket i sig, trots föräldrars stränga förbud, utgjorde en stor lockelse för tio- tolvåriga grabbar. Inne på gårdarna låg dofterna från latriner, sprit och öl som ogenomträngliga murar. Langning, prostitution och småstölder utgjorde en stor del av inkomsterna. Här härjade den tidens värstingar och vi grabbar berättade rövarhistorier för varandra, delvis färgade av vuxnas förmanande ord. Inte viste vi vad prostitution var. Tillhörande en generation som fick sin sexualundervisning via mer eller mindre skickliga och detaljerade teckningar i stadens portar och pissoarer.

I mitten på femtiotalet var de flesta pojkar utrustade med slangbåge, vilka vi naturligtvis bar vid våra mycket snabba besök på Jerusalemsgatan. Vid ett tillfälle stod Jerusalemsgatans rövarhövding nummer ett inne på en gård böjd över en spann. Med ett akterparti som på en ardennerhäst, så var situationen helt oemotståndlig. Vi grabbar stannar hänfört inför denna syn, drar våra slangbågar lade en liten sten på plats, spänner gummisnodden till bristningsgränsen och en av oss får in en fullträff. Ett vrål som från en skadeskjuten björn, alla fönster öppnas på vid gavel. Innan vi vet ordet av så har vi rövarhövdingens söner efter oss. Jakten gick via soptunnor, latrintak, cykelskjul, över plank, genom en och annan källare tills vi slutligen gömde oss i ett gammalt försvarsnäste vid kanalen. Efter en stund kunde vi gå hem. ”Vad har du gjort idag Nils”? Frågade min far – ”Ah inget speciellt” var mitt standardsvar – ”Bra sätt igång med läxorna”!

Jodå jag gick i skolan också och skötte mig väl ganska skapligt där.

© Nils Mohlin 170914

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar