Bloggportalen statistik

söndag 4 juni 2017

Filmkväll


Två pojkar besöker oss, nio respektive tio år. Förutom att telefonerna utgör en central del i deras liv, så deltar de tjänstvilligt i många av de sysslor som förekommer såväl inne som ute. Samtalen runt matbordet ter sig annorlunda, pojkarna briljerar var för sig med inslag av multiplikationstabeller. Om de nu hunnit till sexans eller sjuans tabell, så braverar var och en på sin nivå av avancerade matematiska kunskaper. Inte kan jag som gammal ingenjör börja prata om logaritmer, geometri, Pythagoras sats o.s.v. Tala om att det finns något bortom multiplikationstabellen, kände jag skulle fördärva stämningen runt matbordet. Rubba självkänslan och förvissningen att snart vara fullärda, bara ett antal skolår kvar. Nej så gör inte jag.

Samtalet gled över på familjer och den yngste pojken räknar på fingrarna och säger snabbt ”vi är sju i vår familj….? Eller skall jag räkna hundarna också?”

Det utlovas filmkväll och pojkarna har massor av förslag. Allt från avancerade skräckfilmer till gud vet vad. Vare sig Graciela eller jag kände till något av alla de tips som vi blev överösta av.

Vi lät pojkarna själv välja film och kanske vi också skulle kunna se på den. Förväntade oss kanske en snäll variant av skräckfilm, men tjosan vad fel. Vad väljer då två pojkar i den åldern? Jo en tonårsfilm där i stort sett alla flickorna sprang runt med piporna i vädret. När vi sett på nakna bröst i en kvart, i sällskap med storögda pojkars fascination för det motsatta könet, föreslog jag en äventyrsfilm. Valet accepterades nöjt av alla och pojkarnas ögon återgick till mer normala proportioner, när spänningsfilmen grep tag i dem.

Vi har utlovat film ikväll igen under förutsättning att vi får stå för valet.

Nils Mohlin

© 2017

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar