Tjusningen med att vara en sjuttioplusare
är egentligen otrolig. För mig har den där speciella tjusningen varat sedan jag
träffade Graciela när jag var sextiofem, snart sju år sedan. Vi pratar mycket,
har samma värderingar och tänker samma tankar. Domedagsprofeterna var många, en
ung vacker kvinna gifter sig med den gamle gubben. Men allt kom på skam, vi är
ett otroligt sammansvetsat och lyckligt par, som lever ett fantastiskt liv tillsammans.
Så har vi det här med gubbe
att reda ut, ett uttryck som emellanåt kan irritera mig. Jag arbetar disciplinerat
mina åtta timmar om dagen, jag målar, skriver, fixar med våra hus och har en
del uppdrag inom kommunen. Jag har skrivit en hel del om gubbar och för mig kan
unga pojkar och män som slösar bort sina liv och lever på soffan eller i sängen
var väl kvalificerade att kallas gubbar.
Så länge vi lever så är det
vår absoluta plikt att förkovra oss, göra vårt bästa, ställa upp för familjen
och vara ett stöd.
Lite tankar torsdagen den
7:e april strax efter 23.00
En angenäm afton mina vänner
© Nils Mohlin 2016
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar