Bloggportalen statistik

lördag 24 januari 2015

Frisbee och pedagogik i Järlåsa

Det bästa Järlåsatrollet Carl Gustav vet är att leka med barn och göra konster för dem. Bror Klumpeduns är minst lika road som barnen och skrattar hejdlöst åt sin lillebrors upptåg. Dagisbarnen i Järlåsa har oavsett vad som än är populärt bland barn, en enda idol och det är Järlåsatrollet. När barnen försöker berätta för sina föräldrar, blir dessa måttligt roade av sina barns vilda fantasier men tänker. ”Det där går över med tiden”. Det märkliga är att alla barnen berättar exakt samma saker, så det är väl någon form av ”kollektiv fantasi” föreslog någon förälder. Alla uppnålade teckningar i dagislokalerna föreställer samma sak, Järlåsatrollet. ”Förståsigpåare” anser att de måste samtala med barnen för att reda ut om det ligger någon traumatisk händelse bakom barnens beteende. – ”Men alla barnen är ju glada och strålar av lycka” invände en förståndig förälder. Alla pedagogiska försök från dagisfröknar och förståsigpåarna rann ut i sanden, barnen ritade Järlåsatrollet och skrev med spretiga bokstäver Carl Gustav. – ”Är det kanske kungen ni ritar av, eftersom det står Carl Gustav på alla teckningarna”? Undrade vänlig dagisfröken. – ”Nä inte han, det är Järlåsatrollet, ser du väl”. Sa en förolämpad fyra år gammal Eskil.
För det mesta så sprang Järlåsatrollet ned någon timme var dag till barnen på dagiset och lekte med dem på baksidan som vätte mot skogen. Pedagogiska fröknar tog fikapaus och missade trollet var gång. Bror Klumpeduns låg alltid på magen i skogsbrynet och tittade på alla lekarna. Just den dagen som skulle kunnat rubba maktbalansen i världen så spelade Järlåsatrollet Carl Gustav frisbee med barnen. Alla barn lyckades att fånga den och göra konster precis som Carl Gustav och de jublade av glädje.
Inspirerad Klumpeduns ville också spela frisbee, så han gick in i skogen för att hitta en alldeles egen. Efter en dryg timme hittade han, vad han tyckte var en lämplig frisbee. Ett stort klippblock minst fem meter i diameter, mellan tjugo och fyrtio centimeter tjockt och tämligen runt. Med munter uppsyn skickar Klumpeduns iväg blocket som stiger till ofantlig höjd och naturligtvis så fångar alla stormakter det på sina radar och satellitövervakningar. Länder la sig i högsta beredskap, men kunde ganska snart konstatera att föremålet lagt sig i en omloppsbana runt jorden. Vem hade skickat i väg den märkliga farkosten, var diskussionsämnet bland världens ledare och alla skyllde på alla. De mest roade var alla UFO fantaster som äntligen ansåg sig fått bevisat att flygande tefat finns och att utomjordingar lämnat Tellus i all hast efter ett kortare besök.
Bror Klumpeduns hade blivit av med sin frisbee, men tänkte ”bäst att inte säga något till Carl Gustav för då skäller han bara på mig.”

Nils Mohlin

© 2015

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar