Med ihärdighet engagerar sig
Järlåsatrollet i slutarbetet med manuset till ”Herr Svensson, Järlåsatrollet
och andra Gubbar”. Trollet hänger över min axel och
kommenterar titt som tätt berättelserna om sina äventyr. Herr Svensson tycker
han är en rätt cool figur och Spanienhistorierna uppskattar han efter att själv
varit med mig nere i Los Alcázares.
Med irriterande envishet går
han allt emellanåt lös med rödpennan, när jag vänder ryggen till. Han slutar
först när jag säger till honom att jag drar in allt kaffe om han inte låter bli
mitt manus. Då börjar han tjata om releaseparty, var, när och hur det skall
ordnas. Om han skall sitta till höger eller vänster om mig, när jag läser valda
avsnitt ur boken. Vilka som skall bjudas och så vidare. Jag tystar hans tjat
med att – ”Först skall manuset till förlaget, det skall granskas och
korrekturläsas innan det går till tryck”. – ”Okej jag skall hålla mig lugn, men
hur lång tid tar det då”? Jag suckar ljudligt och skickar ut honom för att
skotta snö. Fem minuter senare knackar han på dörren – ”Jag har skottat nu, är
du klar med manuset”? Barn kan tjata, men min kompis Järlåsatrollet är sju
resor värre. – ”Det är nog dags för dig att gå och sova en veckas tid nu, så
att jag får lite ro att färdigställa manuset”. Med en långt utdragen suck drog
sig trollet Carl Gustav tillbaka. Efter en timmes tid drog jag en suck av
lättnad, då jag under huset hörde att Järlåsatrollet börja snarka.
Nils Mohlin
© 2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar