Den 18 december och snart jul.
Den 22 december klockan 04:27 är det vintersolstånd och ganska snart blir dagarna ljusare.
I mitten av januari börja det märkas skillnad och sedan går det relativt fort.
Jul – inget vi firar och det har vi inte gjort på många år. Vi har vare sig gran, adventsstake eller annat, som för många hör julen till.
Kanske barndomens måttlösa jular med sönderpyntat hem, julmat och dryck i massor har format min inställning.
Äldre släktingar och föräldrars vänners frosseri, som föregicks av kvinnornas obligatoriska storstädning i början av november.
Girlanger, Jesus krubba, stor jäkla gran där farsans hopknåpade julpynt från barndomen skulle glänsa överst i granjävelen.
Därefter barnens i fallande ordning. Eftersom jag var yngst fick mina grejor hänga på någon torr grenjävel längst ner.
Allt klart till första advent. Tingel tangel var sjutton man än titta.
Matlagning och bak fram till julafton, då kvinnorna regelmässigt var utschasade av nära två månaders julförberedelser.
Ungar griniga av förväntningar och för mycket smakbitar.
Julafton kommenderades hela tjocka släkten till julbön klockan 17 i ST Petri kyrka i Malmö.
En fasa för en liten grabb att sitta stilla på en hård bänkfan i en hel timme.
Ilskna blickar och åthutningar om man inte var just så stilla och tindra, som Guds lilla barnaskara förväntas göra.
Insåg tidigt att jag inte tillhörde den klubben.
I bästa fall var de kopiösa mängderna av julmat slut någon gång runt tjugonde dag Knut.
Ungefär samtidigt med att en barrlös granjävel skulle kastas ut från balkongen.
Om jag blundar för affärsmäns och reklamens julhysteri i nutid, så är julen för oss en avkopplande tid.
Lite vintersemester.
Läsa, umgås och äta det vi uppskattar och det kan visst bli både köttbullar, prinskorv och en bit skinka. Men mest sill och skaldjur för min del, gärna med lite vegetariska inslag.
Så jag önskar alla mina läsare en riktigt GOD JUL!
Ó Nils Mohlin 2023-12-18
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar