Don Felipe möter Järlåsatrollet och Klumpeduns

 

Don Felipe är en dvärgschnauzer ganska så exakt fem månader. Idag kan man tydligt lägga märke till de karaktäristiska dragen, klok, orädd, uthållig, läraktig, lugn och tillgiven. Dessutom vaktar han så väl i Järlåsa som i Los Alcázares. Visst busas det en del fortfarande och gränser testas, men alltid med en lekfull tillgivenhet. Ungefär som ”Jag ska bara kolla vad det är för något”.

Järlåsatrollet Carl Gustav och bror Klumpeduns blev stormförtjusta i honom från första början. Han sov lite väl mycket tyckte trollen, men idag så är han mer vaken och jagar faluröd svanstofs och hoppar på bror Klumpeduns mage. Biter sig fast i deras byxor och följer med på kortare turer in i skogen, ja det vill säga om jag eller Graciela följer med, helst båda.

Enda problemet som är värt att nämna är det där med vakthållningen. Järlåsatrollet lovade redan vid vårt första möte att vakta oss och huset och det är för honom en betydande uppgift. När han märkte att han fick konkurrens från en liten valp, så småtjurade trollet några dagar, men valpen charmade Carl Gustav med sin lekfullhet och numera vaktar dom på skift, Don Felipe på dagtid och Järlåsatrollet på nätterna. Don Felipe har vid detta lag revir markerat varenda tuva på vår tomt och för säkerhets skull även Carl Gustav och Bror Klumpeduns. Jag sa naturligtvis till Don Felipe ”att så där fick han inte göra”. Men trollen brydde sig inte utan såg det snarare som en hedersbetygelse, en sorts ingånget broderskap. Trollen har varit fullt sysselsatta med att samla ved inför väntande vinter.  Häromdagen kom bror Klumpeduns med en säkert 25 meter lång gran, dryga metern vid rotändan slängd över axeln, ungefär som vi kan slänga vår överrock. På betryggande avstånd trippade Don Felipe med en pinne i munnen fullt förvissad om att den var minst lika stor som Klumpeduns pinne. ”Ditt dumma troll, det skall vara björk” röt Järlåsatrollet. ”Jaha” sa Klumpeduns, gjorde helt om för att gå tillbaka in i skogen och välte ett tiotal andra träd när granstocken rotera som en propeller. Som ni kanske förstår så är Don Felipe alltid med på våra trollmöten numera och Järlåsatrollet bjöd honom på en skål med grankottsoppa. Don Felipe har aptit, men efter att smakat på grankottsoppan, så välte han ut den med tassen, tittade på Carl Gustav ungefär som ”vad är det för smörja du bjuder på”.

Numera är allt frid och fröjd i Järlåsaskogen, alla har sina uppgifter och alla är kompisar.

Nils Mohlin

©2015