GOTT NYTT ÅR

Nyårsfirande

Nyårsafton, minus några grader och solen gnistrar mot mark och träd i vinterskrud. Goda vänner kommer på besök för traditionellt nyårsfirande och Järlåsatrollet undrar lite försynt om han och Bror Klumpeduns får vara med och fira in det nya året. ”Naturligtvis får ni det, men ni får kanske förvandla er lite så att ni inte skrämmer våra gäster.”

Våra gäster anländer punktligt och fem minuter senare knackar det och jag gläntar försiktigt på dörren för att se resultatet av trollens förvandlingsnummer. Den enda förändringen är att Klumpeduns har blivit mindre, så han är inte stort mer än 20 centimeter längre än Carl Gustavs halvmeter. Järlåsatrollet skyndar sig att förklara ”Det dumma trollet bredvid mig envisades med att han ville se ut som Humphrey Bogart, men han har ju varit död i många år. Så jag tänkte att då är det bättre att jag förminskar det där klumpiga trollet.” ”Okej, men ni får vänta här medan jag förklarar för våra gäster.”

”Ni har ju läst mina berättelser om Järlåsatrollet och hans bror, dom skall vara med och fira nyår ikväll.”

Ett roat leende från våra gäster, någon virrade på huvudet och jag anade gästernas tankar ”gubben har blivit tokig i huvudet”. Någon annan sa ”Nils du tål nog inte skumpan”. Då öppnade jag dörren och släppte in trollen, som sa hej svejs och slog sig ner på varsin stol. En dam svimmade med en elegans, som en operadiva skulle avundats. Alla andra satt förstummade med gapande munnar, men snart hade Järlåsatrollet mjukat upp stämningen med skämt som alla skrattade hejdlöst åt. Som genom ett under var Järlåsatrollet medelpunkten i kvällens fortsatta umgänge och ingen tycktes reflektera över att de umgicks med ett par troll. Vid tolvslaget gick vi alla ut för att titta på de raketer som sköts upp från skilda håll. Bror Klumpeduns hade gjort en egen raket av mitt gamla oljefat och innan vare sig jag eller Järlåsatrollet hann stoppa honom tände han på stubinen, Jag vrålade ”ta skydd”, men den exploderade inte. Nej den steg ungefär som en rymdraket med en eldsvans efter sig, sen såg vi den inte mer. Däremot kunde man på nyheterna höra om ett föremål som lagt sig i en omloppsbana runt jorden. Stormakterna förnekade all kännedom om föremålet och skyllde på varandra, tills den dag mitt gamla oljefat helt plötsligt ramlade ned i huvudet på Donald Trump. Då plötsligt var det många som ville ta åt sig äran.

Gott Nytt År vänner önskar                             

Järlåsatrollet Carl Gustav, Bror Klumpeduns, jag och Don Felipe.

© Nils Mohlin 2016

God Jul

Jag ber att få önska alla mina läsare en riktigt

GOD JUL

Troll i tomtefunderingar

Julen står för dörren, vi har passerat tredje advent, barnens förväntningar är svindlande och föräldrar börjar bli sönderstressade av samma barns förväntningar och tjat. Affärsmännen gnuggar händerna inför julens köprush, som förväntas bli större än någonsin.

En tidig morgon i veckan före julafton knackade Järlåsatrollet på vår dörr. Jag släppte in honom, satte fram en extra kopp kaffe och undrade vad det var som tyngde honom. Han såg onekligen en smula bekymrad ut, med slokande axlar, veck i pannan och mörk blick. - ”Vad vet du om tomten” undrade Carl Gustav. - ”Tja en fantasifigur, alla farsor smyger på givet klockslag ut från sina hem på julafton, klär ut sig till tomte, kommer tillbaka och frågar om det finns några snälla barn. Illusionen håller i sig tills en dag något av barnen säger, ah det är ju bara pappa som klätt ut sig”. - ”Jo det där känner jag till, men finns det någon riktig tomte” sa trollet tvivlande, ”Kan du berätta mer”?

”Det jag vet är vad man kan läsa om i den gamla svenska folktron, där det berättas om troll, tomtar, vättar, häxor och en del andra varelser. Detta har ju med åren viftats bort som vidskepelse, men sedan dök ju du och Klumpeduns upp och en del av detta kom på skam”. - Järlåsatrollet tittade länge på mig ungefär som om han begrundade vad jag just sagt. ”Det finns tomtar” sa trollet och fortsatte ”men inga snälla, vi hade en liten elak vätte, som kallade sig för tomte och bodde under ett träd ett hundratal meter från stora grottan. Jag blev irriterad på honom satte en lapp i rumpan på honom ÅTER AVSÄNDAREN sedan kastade Klumpeduns honom till den där låtsastomten i Rovaniemi i Finland”.

”Varför undrar du allt det här” frågade jag. - ”Klumpeduns och jag skall bli snälla trolltomtar, vi ska ge julklappar till alla fattiga och behövande i hela Sverige och hinner vi, så tar vi resten av Norden också”. - ”Ja det där är ju en väldigt fin tanke av er, men hur i all världen skall ni finansiera det hela”? - ”Enkelt mindre behövande får dela med sig till riktigt behövande. Så Klumpeduns var på en rundtur och diskuterade på sitt övertygande diplomatiska sätt med banditerna som finansierar terrorbrott, så där fick vi in en förfärlig massa pengar, som istället går till välgörande ändamål. I förbifarten åkte han förbi Putin och Trump, klämde dom på några miljoner och någon oljemiljardär fick också lätta på börsen”.

”Jaha ni blir ett par riktiga Robin Hood tomtar”. - ”Nä ett par riktiga trolltomtar”!

Nils Mohlin

©2015

 

Bakad potatis

Bakad potatis med tillbehör kan i många fall vara en utsökt och lättlagad rätt. 225 grader i ugnen en dryg timme och klar att servera med favoriter till, som olika sallader med skaldjur, tonfisk, mimosa eller vad man nu önskar.

Jag fixade till denna favoriträtt vid ett tillfälle när ett par av de äldre barnbarnen var på besök. Pojkarna tittade in i ugnen och konstaterade – ”Bagade panntofflor!” Är man uppfödd i den skånska leran så pratar man inte rikssvenska. Inte heller den skånska som jag växte upp med i Malmö, snarare med en österlensk touch på diftongerna. Naturligtvis var bröderna intresserade av vad för sallader som skulle serveras till de bakade potatisarna. – ”Vau bler de för sörjor te”

© Nils Mohlin 2017-12-20

Datorer och lite annat

Som ni säkerligen förstått, så är jag och assistenten ett väl sammansvetsat kompis par. Vi jobbar ihop, vi leker ihop, vi sover ihop. Vi gör helt enkelt allt tillsammans. Häromdagen skulle Don Felipe och jag gå ut på vår runda. Jag stannade till i dörren – ”Jäklar jag glömde min telefon” Assistenten tvärvänder och rusar upp för trapporna och när jag kommer upp efter en stund för att leta efter den så sitter Don Felipe som ett tänt ljus framför telefonen och markerar att den ligger just där på ett bord i vardagsrummet. Ibland förundras man.

Matte står för kvällsmyset och är precis lika villkorslöst älskad av assistenten, han kan aldrig nog visa sin tillgivenhet. Assistenten och jag behöver en ny dator, jag kollar på nätet efter en som skall tåla allt. Okej den gamla ska fungera som skrivaredator tills den pajar. Men vi har ju så mycket annat vi håller på med, olika uppdrag och så vidare. Det blev en MacBook Air 13,3 MQD32.

Assistenten verkar helt nöjd och drar sig tillbaka för kvällen och det gör jag också.

En angenäm afton mina vänner

© Nils Mohlin 2017-12-19

Inför helgerna

17 december, en vecka till jul och 14 dagar till nyår. Vi känner oss ganska opåverkade av julhysteri, som var betydligt mer påtaglig när vi bodde i Stockholm. Upptakten till julen är lugn på Österlen och Kivik. Lite julmarknader, måttligt pryda hem, lite mer jul hos handlarna som slåss om marknadsandelar mot en allt mer dominerande internethandel. Årets julklapp spås el cykeln bli och enligt prognoser förväntas svenska folket förbruka 66 miljarder på julklappar och mat under helgerna. En ansenlig summa. Efter jul börjar reorna med kraftigt reducerade priser på det vi handlade innan jul till ordinarie priser. Efter nyår rea på rea och snart har proppen gått ur för handlandet denna säsong. Många slickar ekonomiska sår en bra bit in på det nya året.

Vi har i vår familj bestämt att nu är det endast småbarnen som får julklappar, alla vuxna får nöja sig med barnens glädje och maten. Assistenten Don Felipe är lycklig av enbart allt sällskap och alla barn som han träffar, ett fantastiskt förhållningsätt till julen.

En fortsatt trevlig julupptakt.

© Nils Mohlin 2017-12-17