Bloggportalen statistik

fredag 19 augusti 2016

Förbaskade småmynt


En Euro är det väl inga problem med, men på en euro går det 100 cent. Okej två 50 cent mynt är en euro, men sedan kommer alla jäkla småmynt, en cent, två cent, fem cent, tio cent och 20 cent. ”Betala med kort” säger någon och det gör vi också i stor utsträckning. Nu finns det undantag, vissa vägtullar, marknader och en del affärer.

Sparar man på alla de där förargliga mynten, så har i vart fall jag gällivarehäng på brallorna efter ett par dagar. Vis av lärdomen lägger vi numera småmynt i en skål. När skålen är full skickar vi svärfar med dryga kilot småmynt till handlaren. ”Dom behöver växel” säger min älskade fru. Tålmodig kassörska räknar mynt och köande infödda spanjorer bidrar hjälpsamt, missnöjda turister svär frustrerat på respektive språk. Efter lång räkne procedur tar svärfar sin bolsa, lyfter på sombreron, tackar alla hjälpsamma spanjorer, skänker ett leende åt ilsket högröda mellaneuropéer och går hem till oss med bröd, ost och vad det nu är.

En annan episod med småmynt berättade vår spanske vän Silvestre om. Han och några vänner blev bjudna på restaurang av en bekant. När det var dags att betala tog bekantingen fram en bärkasse med småmynt, som på grund av tyngden var placerad i ytterligare två, tre kassar. Snart var all personal och alla gäster involverade i att räkna 15 kg småmynt. I slutändan visade det sig att mynten inte räckte, så generös bekant fick lägga till en sedel och fick småmynt i växel, som blev till dricks.

När vi körde tillbaka till Sverige iordningställde jag två påsar med småmynt till de första vägtullarna när man kör in i Valenciaregionen. Trots Gracielas protester tog tullvakten emot innehållet, med enda kravet att jag fick tömma innehållet på den lilla disken. Efter idogt räknande lyftes vägbommen och vi kunde köra vidare mot Sverige.

© Nils Mohlin 2016
 

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar