Svensson byter bil

 Svensson byter bil

Svensson känner sig inte direkt som en gudabenådad förare när han sätter sig i sin gamla Volvo 244 från någon gång tidigt åttiotal. En bil vars bäst före datum passerats med råge för minst ett decennium sedan. En bil som beter sig som en ilsken åldring på minst 95 år, hostar, spottar, gnäller och vaggar sig fram med gisten och otät kaross. Läcker både här och där och som alla andra åldringar näst intill omöjlig att få i gång på morgonen alla böner och svordomar till trots. Säten som avslöjar oändliga mils slitage, märkta av ändlöst antal ändor, med stoppning och fjädrar som hotar snärja såväl förare som passagerare. Intensiv odör av wunderbaum tävlar med dofter av bensin och olja.

”Jag måste ha en ny bil” mumlar Svensson.

Efter många timmars sökande på Blocket ger Svensson upp, startar ovillig Volvo för att köra till bilhandlare som annonserar om bättre begagnade bilar. Efter två timmars exkursion bland bilhandlarens utbud bestämmer sig Svensson för en 14 år gammal BMW. Visserligen med åtskilliga mil på nacken, men långt från Volvons 43 000 mil. Svensson kände sig som en sentida ättling till Sterling Moss när han sjönk ner bakom ratten i slitet läderklätt säte. Greppade ratt med centrerat BMW emblem och känner salighetens berusning när han drömmer sig bort på slingriga alpvägar och låter BMW: n glida fram.

”Jag tar den” säger Svensson, som bestämt sig efter kort provrunda.

Nitisk säljare börjar plocka fram köpehandlingar när Svensson avbryter. ”Jag har en bil i inbyte” – ”Inte den där du kom i hoppas jag” säger säljaren och börjar asgarva. ”Den där får du allt lämna till skroten”. Handlingar skrivs och snart är Svensson ägare till BMW: n med något ärrad silver mettalic lack och slitna säten. Men i Svenssons ögon framstår bilen som en skönhet jämfört med 240: an. Det hela blev något dyrare än Svensson tänkt sig men ändå nöjd med affären, lämnades den gamla Volvon efter kort avsked till skrothandlaren.

Svensson rattade hem sitt nyförvärv och parkerade på gatan utanför sin bostad. Morgonen därpå studsar Svensson ner för trapporna och skall med BMW: n köra till arbetet. Det första han ser är lapplisan som sätter en parkeringsbot på vindrutan. Svärande rycker han till sig boten och hoppar in i bilen, låter handen smeka instrumentpanelen, lutar sig bakåt, tar på säkerhetsbältet och vrider startnyckeln.

”Bildjävlen startar inte” vrålar Svensson.

Nils Mohlin

© 2014