Svensson
tvättar
Svensson bor i ett hyreshus
med gemensam tvättstuga där man skall teckna sig genom att skriva sitt namn på
en lista. I ärlighetens namn och till en och annans förtretelse glömmer
Svensson ibland att han bokat en tid.
Med två fulla konsumpåsar,
en Ikeakass och en ansenlig mängd plagg över axeln fumlar Svensson efter
nycklarna framför första dörren av tre innan han når tvättstugan. Naturligtvis
tappar han kläderna som han bär på axeln, låser upp dörren och spärrar den med
foten. En dörrstängare envisas med att dra igen dörren innan man ens passerat
och Svensson använder hela sin vokabulär till att förbanna dörren. Han plockar
upp alla kläderna griper stadigt tag i tvättpåsarna släpper dörren med foten
för att kunna ta sig vidare till nästa dörr. Som ett hån slår dörrdjäveln igen
framför honom och kanten på dörren river hål på konsumkassen. Runt högröd
Svensson ligger tre veckors förbrukning av kalsonger och strumpor. Tvättdagar
är inget som höjer Svenssons humör och möts han då av trilskande dörrar, så
inte blir det bättre. Svensson låser upp dörren och föser alla plagg med foten
in i nästa passage mot dörr två och tre. Efter evinnerliga minuter är han så
äntligen inne i tvättstugan och känner sig ungefär som han passerat en militär
hinderbana.
Fru Karlsson som haft
tiden före Svensson står noggrant och rengör maskinerna, medan hennes tvätt går
i torktumlarna. Med en uppmanande blick på Svensson säger hon ”Nu gör du
ordentligt rent efter dig”. ”Ja” säger Svensson utan att egentligen höra vad
hon säger. Han proppar tvätt i maskinerna, men avbryts av fru Karlsson ”Du
måste sortera tvätten, vit, mörk och skontvätt. ”Jaha” säger Svensson och river
ut allt igen på golvet. Instoppat igen upptäcker Svensson att han glömt
tvättmedlet, rusar iväg upp till sin bostad. Naturligtvis hade han inget
tvättmedel hemma, så vidare till butiken och med en paket under armen rusar han
mot tvättstugan. Nyinflyttad kvinna med en hel hop av barn har lagt beslag på
hans tvättid och samlat samman hans tvätt i ett snyggt hopknutet lakan, som
barnen använder som studsmatta. Svensson slänger byltet över axeln och stegar
iväg till ett nyöppnat tvätteri tre kvarter bort. Expediten tittar på Svensson
och säger ”Vi tar bara emot kemtvätt”.
Svensson tar sitt bylte
går hem och ringer ett elvaruhus som lovar att leverera en tvättmaskin
påföljande dag. Ett par dagar senare sitter Svensson med en öl i handen på
toastolens lock och förnöjsamt betraktar underverket. Inga mer trilskande
dörrar, inga mer förmaningar, inga fler anonyma lappar om hans sätt att sköta
tvättstugan, inga fler sura tanter.
”Leve Electrolux” utropar
Svensson när maskinen våldsamt börjar skaka ungefär som den fått spasmer, strax
efter slocknar allting i lägenheten. Elektrikern som tre dagar senare gör om
Svenssons egenhändiga installation virrade sakta på huvudet ”Du ring efter en
fackman direkt nästa gång”. Två dagar senare har Svensson tvättat, om än
osorterat och tar på sig en före detta vit T-shirt, numera svagt blågrå och tar
en öl med kompisarna.
Nils Mohlin
copyright 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar