Höstfunderingar i Kivik

 Torsdagen den sjunde oktober och nog känns det som höst.

Gulnade och rödaktiga löv faller från träd och samlas i drivor längs staket och husfasader.

Lekfulla löv bjuder i vindens sällskap upp till en sista virvlande dans.

Hundar sprätter i lövtäckta gräsmattor, som om de vill återställa ordningen. Ett par ekorrar stressar fram och tillbaka i sin strävan att fylla vinterförråden. 

Hösten har gjort sitt inträde, varmare kläder, halsdukar och mössor plockas fram.

Förbipasserandes steg något snabbare när höstrusk ger sig till känna.

Mörkret med annorlunda kvällar, mer avkopplande, ofta i sällskap med en bok.

En ganska behaglig årstid, ungefär som ett lugn lägger sig till rätta efter sommarens utekvällar på altaner och i trädgårdar.

En period att varva ner efter bråda dagar, bara ta det lugnt och invänta ljusare tider.

 

På den politiska arenan råder mer än höstrusk, något som hotar att övergå i kaotisk storm. 

En budget som högern försöker smula sönder och samman och snart en ny partiordförande för det regerande partiet.

Ny statsminister och det skulle vara förvånande om Magdalena skulle kunna tillträda utan kamp mot högerextrema vindar. 

Ett antal talmansrundor är nog att vänta, vi får bara hoppas att vi inte får en upprepning av situationen för tre år sedan.

Må det sunda förnuftet råda, med tanke på att vi är inne i ett valår och då får svenska folket tycka till.

 

Ó  Nils Mohlin 2021-10-07

 

 

Julmust den 5:te oktober.

 Var inne på macken och tankade för någonstans runt 17,50 litern. Bensin måste man ha och snällt betala för. Bensinpriserna är ju inget som direkt lyfter och när man då ser prydligt placerad julmust på hyllorna, så däckar humöret.

Va fan, vi kan väl få ha lite höst först innan allt jultingeltangel kör igång.

Finns ingen annan helg med så lång startsträcka som julen. December räcker inte, november och nu oktober. Tre månader för att starta upp årets mest hysteriska högtid.

Snart lär julförberedelserna avlösa midsommarfirandet, som är en sjutton gånger angenämare helg.

Nej tack – Ingen julmust.

 

Ó  Nils Mohlin 2021-10-06

 

 

Valprapport 7 från Kivik

 Rent valperfarenhetsmässigt tycker jag att min matte och husse börjar fungera bra nu.

Träning säger dom när vi går ut i trädgården. Sitt, hit, stanna och nu något jädrans ligg mitt i allt. Göra nummer ett och två på ett bestämt ställe kan väl vara okej. Men resten – Nja – det går med mycket beröm och godis. 

Undrar just vem av oss som får mest träning – dom eller jag.

Jag kan få ordentlig fart på matte och husse när jag gömmer mig eller sätter av i 190. 

Idag har jag gått min första långpromenad. Husse sa att den var inte så lång, men det får stå för honom. Det var både asfalt, gräs och skog, med massor att kolla in. Jag skall dit där imorgon igen för jag hann inte bli klar.

Sen mötte jag en gammal fyrbent och två tvåbenta, som jag hälsa på.

Nu skall jag ta en tupplur innan det är dags för min supé och sedan kommer ett par barn och hälsar på säger matte. Jag tror att det är en sorts tvåbenta valpar, så dom skall jag kunna ha lite kul med.

 

Voffhälsningar från Chloe. Husse hälsar också.

 

Ó  Nils Mohlin 2021-10-01

Valprapport 6 från Kivik

 Hej alla valpkompisar!

Han ni upptäckt det där underbara med mattor. Man tar tag i ena hörnans fransar och springer som attan och vips så ligger inte mattan där den skall.

Jag har hört sådana där ’NEJ’ när jag gjorde det innan, så nu gör jag det smartare, med lite mer finess. Matte och husse tittar åt ett annat håll, då slår jag till.

När dom väl upptäcker det, så sitter jag fint framför dom och ger dom den där oskyldiga och oemotståndliga valpblicken. Får beröm och godis och dom undrar hur mattan kommit så fel.

 

Ett annat favoritbus är den stora blomkrukan, som jag berättat om tidigare. Är dom tvåbenta så naiva, att dom plockar in en potta smockfull med jord, så säger det sig själv, att det är inte till växten utan enbart för mig att gräva i. Må dom väl begripa! 

Till råga på allt så har husse satt stängsel runt den. Rena Méxicomuren, så nu tar jag en funderare medan husse leker med mig i trädgården. Problem är till för att lösas.

Så fint som jag lyder på sitt och inkallning är det omöjligt att dom kan misstänka mig för matthaverier eller jord på golvet. Det är ju sånt som bara händer. Eller hur?

Snart skall jag ha lite lunch och efter det drar jag mig tillbaka för en siesta. Man måste vila, så att det finns energi till allt som måste göras.

 

Hälsningar från Chloe (en tio veckors Jack Russel valp)

 

Ó  Nils Mohlin 2021-09-30

 

Valpfunderingar i Kivik, avsnitt 5

 Idag fyller jag tio veckor!

Snart är jag stor och kommer att ta hand om allt.

Mattes och husses strumpor är verkligen intressanta grejer, även om jag inte får nafsa när dom har de ljuvliga sakerna på sina tassar. Fötter kallar matte det för.

Jag har fått en massa grejer att leka med, men ibland krävs det att jag undersöker misstänkta föremål extra noga, som husses skor till exempel. Ett par lagom stora pråmar, men jag lyckades bära iväg med en av dem för närmare examination.

Då blev husse snurrig och undrade var sjutton hans sko var. Han får väl hålla rätt på den.

Det regna igår, faktiskt rätt otrevligt när jag skall uträtta mina behov och husse står och trampar jämfota ett par meter bort.

Men jag får mycket beröm och ibland en godis när jag gör något bra.

Nu tycker jag att allt jag gör är utomordentligt bra, men där har vi än så länge lite delade uppfattningar. Ni skall veta valpkompisar, det tar tid att fostra en matte och husse.

Ni förstår det är ungefär som i politiken man får kompromissa lite hit och dit. Vill dom att jag skall sitta fint, så få jag väl göra det. Inkallning är ju rätt kul, då får jag mycket beröm och godis.

Ibland kan jag vara väldigt upptagen av en doft eller andra konstigheter och då lyssnar jag inte alltid när dom kallar, men efter en stund kommer jag. Vill inte missa berömmet. Som sagt det är ju lite politik i det hela – dom har sin agenda och jag har min.

 

Voff då!

Hälsningar Chloe

 

Ó  Nils Mohlin. 2012-09-29

 

 

Valpfunderingar i Kivik, del 4

 Valplivet är tufft ibland. 

Stiga upp när matte och husse vaknar, ut en snabb sväng i trädgården. När jag fått min frukost och husse sitt kaffe, skall jag ta ut honom på en promenad. Det där med kaffe är viktigt om man vill ha en fungerande husse. Hussar måste ha sitt kaffe, lär er det alla valpar!

Där finns en hel del nyheter längs vägen som jag måste kolla, så husse får finna sig i att det tar tid.

Det är skillnad på nej och nej. Säger husse det, så jädrar lyder jag direkt och får massor av beröm. Säger matte nej, tja då kan jag mer segdra på det, men jag lyder och får ännu mer beröm.

Matte har en mjukare och mysigare röst. Så när hon säger, ”kom Chloe så skall du få ett bad och manikyr”, kommer jag som skjuten ur en kanon.

Valpkolleger gör inte om min dumhet och fall för sådant förföriskt prat. Man blir tvättad, schamponerad och får klorna klippta.

Tvi sjutton vilken pärs, men jag blev inpackad i en mjuk handduk och fick sitta i mattes knä när den traumatiska upplevelsen var avklarad.

Snart skall jag ut och rulla mig på gräsmattan, så att jag får ordning på mina dofter. Sen skall jag slappa i husses knä, det brukar jag göra på kvällarna.

Voff hälsningar från Chloe

 

Ó  Nils Mohlin 2021-09-28

 

En valps funderingar i Kivik, del 3

 I dag kom det en dinosaurie, ett jättelikt monster på besök, precis när husse och jag kom tillbaka från en kortispromenad. Den hade ett gap som var större än våra garageportar tillsammans.

En tvåbent stod och slängde mat i halsen på den hela tiden. När matte och husses mat var slut flyttade sig besten till grannen. 

Den förde ett herrans liv både när den åt och flyttade på sig. Så höll den på hos alla grannar innan den med ett hiskeligt grymt brummande for förbi oss.

”Bara sopbilen!” Sa husse.

Ett monster precis som den där Antonio, hävdade jag med hela min valpauktoritet.

Jag har hälsat på brevbäraren, eller det var snarare han som hälsa på mig. Ville väl fjäska in sig, så att jag inte skall sätta fart på honom när jag blir större.

Träffade en annan med fyra ben idag, en av de där ’stor som ett hus’,

’Så stor skall jag också bli’, tänkte jag och husse sa: ”så stor blir inte du Chloe. Du blir mer lagom och behändig”.

Lagom och behändig – vänta du tills jag får valpfnatt och far längs väggarna.

Voff så länge matte håller på att servera min supé.

Vi hörs en annan dag.

Hälsningar från Chloe

Ó  Nils Mohlin 2021-09-27